Hälften av de underskott som de krisdrabbade stadsdelsnämnderna, SDN, fick anstånd med i höstas ska skrivas av. Den andra hälften ska stadsdelarna klara själva genom att arbeta fram ett åtgärdsprogram som kommunstyrelsen måste godkänna.

Men om stadsdelarna inte klarar detta föreslår utredningen att de SDN, som har ett budgeterat överskott för 2002, ska skjuta till pengar till de skuldtyngda stadsdelarna.

– Vårt förslag bygger på att stadsdelarnas egna kapital inte är deras ”eget” utan kommunens. Dessutom anser vi att stadsdelarna, tillsammans med kommunstyrelsen, har ett solidariskt ansvar för stadsdelssektorns samlade ekonomi, säger Rein Rooseniit som lett granskningsarbetet.

Ansvaret

Utredningen anser att ansvaret för att det gått snett delas mellan stadsdelsnämnderna, stadsdelsförvaltningarna och den centrala kommunledningen i form av kommunstyrelse och stadskansli. Det ekonomiska resultatet beror enligt utredningen både på eget agerande och förhållanden utanför nämndernas kontroll.

Nytt arbetssätt

För att komma tillrätta med den skenande ekonomin i vissa stadsdelar föreslår granskningsgruppen ändrade arbetsformer och ökad samordning. Sättet att ta beslut inom kommunen måste effektiviseras. Kommunikationen måste också förbättras mellan stadsdelsnämnder, stadsdelsförvaltningar, kommunledning och stadskansliet.

Arbetsgruppen föreslår ”mötesplatser” där politiker och tjänstemän kan träffas för att diskutera budgetfrågorna. Stadsdelsnämndernas politiker ska också sättas i skolbänken. Utredningen föreslår att ett utbildningsprogram snabbt tas fram för ledamöterna.

Rapporten har på uppdrag av kommunstyrelsen granskat den negativa ekonomiska utvecklingen inom stadsdelsnämnderna Gunnared, Bergsjön, Örgryte, Linnéstaden, Majorna, Högsbo, Älvsborg och Askim. Granskningsgruppen har inte fått i uppdrag att bedöma eller ompröva stadsdelsorganisationen som sådan.