Invandrare och flyktingar i Sverige skulle kunna spela en större roll än idag för bistånd och utveckling i sina hemländer, inte minst tack vare dubbla kompetenser. Frågan tas upp på en konferens i Göteborg på fredagen.

– Det är lite av ett nytt tänkande, säger Tomas Magnusson, verksamhetschef för frivilligorganisationen Göteborgsinitiativet, som arrangerar konferensen ihop med Forum Syd.

Inte helt okontroversiell fråga

– Förr var biståndsarbetaren en globetrotter som reste från land till land och agerade expert. Nu handlar det mer om att ta tillvara kunskaper och resurser bland dem som finns här i Sverige. Och det utvecklas mer och mer, fortsätter han.

Frågan är inte helt okontroversiell. Biståndsorganet Sida har tidigare lutat åt att den som arbetar med bistånd inte ska vara från landet ifråga.

– Annars blir man ”part i målet” och kan inte förhålla sig neutral. Jag tycker att det är ganska löjligt, alla gör vi bedömningar utifrån vår bakgrund, säger Tomas Magnusson.

– Där tycker jag att Sida har strävat åt fel håll. Men både nuvarande och förra regeringen har drivit på, så nu är även Sida med i den utvecklingen.

Ger råd till människor som vill återvända

På fredagens konferens ska Tomas Magnusson själv tala om invandrarnas roll för utvecklingsarbete i praktiken, forskaren Lisa Åkesson från Göteborgs universitet tar upp vad migranternas bistånd kan betyda i ursprungsländerna och Tobias van Treek, från International Organization for Migrations Nordenkontor i Finland, ska ge exempel på utvecklingsarbete med migranter från Somalia.

Göteborgsinitiativet har i uppdrag från Göteborgs Stad att bevaka migrationsfrågan, utbilda och informera kommunanställda och att ge råd till människor som funderar på att återvända till ursprungslandet. Mellan januari och oktober i år har ett 40-tal personer från Göteborg fått sådan rådgivning.

– Dessutom har vi haft 28 ärenden från övriga delar av landet, eftersom det inte finns någon motsvarighet till oss i andra städer, säger Tomas Magnusson.

Fem anställda i Somalia

Av de 40 personerna i Göteborg valde 14 att återvända.

– Ofta handlar det om tuffa områden i Irak, Iran, Tjetjenien, Vitryssland, Sudan och Somalia, så ibland avråder vi från att flytta tillbaka. Det enda intressanta är ju att hitta en permanent lösning för det framtida livet som är bättre än den nuvarande, säger Tomas Magnusson.

Mellan 15 och 20 procent av Göteborgsinitiativets budget kommer från det kommunala uppdraget. Organisationen har flera andra finansiärer, bland annat till renodlade biståndsprojekt.

– I Somalia har vi fem anställda. De är göteborgare och svenska medborgare som kommer att återvända hit en dag. Men just nu arbetar de med bistånd i sitt ursprungsland eftersom det är ett stort intresse för dem, säger Tomas Magnusson.

70-tal deltagare från hela landet

Ett exempel så gott som något på det som kallas cirkulär migration, alltså rörligheten mellan ursprungs- och mottagarländer. Regeringen tillsatte i somras en parlamentarisk kommitté om cirkulär migration som ska kartlägga och analysera fenomenet och eventuellt föreslå åtgärder ”som bidrar till att underlätta cirkulär migration till respektive från Sverige i syfte att öka de positiva utvecklingseffekterna av dessa rörelsemönster.”

Kommittén (CiMU) ska lämna ett delbetänkande i maj nästa år. På fredagens konferens ska Peter Springfield och Anna Tillander från CiMU berätta om arbetet så här långt.

Konferensen äger rum på Folkets Hus och har lockat ett 70-tal anmälda, även från Stockholm och andra delar av landet.

– Vi är väldigt nöjda, vi hade räknat med runt 25 personer, säger Tomas Magnusson.