Ny metod underlättar upptäckt. Våld är inte ovanligt mellan de föräldrar som kommer till Familjerättsbyrån i Göteborg för att få hjälp. Men den metod som byrån använder för att upptäcka våld fungerar bra, visar en ny studie.

Familjerättsbyrån handlägger främst frågor om vårdnad, boende och umgänge för barn med föräldrar som inte lever ihop. En viktig arbetsmetod är frivilliga samarbetssamtal.

– Sedan hösten 2008 träffar vi systematiskt båda parter vid enskilda samtal innan de gemensamma samarbetssamtalen inleds. I enskilda samtal blir det mycket lättare att tala om till exempel våld, säger Bernt Wahlsten, familjerättssekreterare på Familjerättsbyrån.

Män också utsatta för våld i relationen
Han och kollegorna Anneli Andersson och Otto Andreasson har gått igenom dokumentation kring de första 167 paren som gått i samarbetssamtal med den nya metoden och även gjort telefonintervjuer med ett 50-tal utvalda personer.

Statistiken visar att 37 procent av kvinnorna och 17 procent av männen har upplevt våld. För kvinnorna handlar det nästan enbart om våld från en man som de har eller haft en relation med.

– Män i allmänhet blir oftare utsatta för våld på andra ställen, som krogen eller fotbollsarenan. Men av de män som svarat ja på vår fråga om de varit utsatta för våld, har en majoritet drabbats av våld i relationen, säger Bernt Wahlsten.

Oro för vad den andra parten kan ”hitta på”
För kvinnorna är siffrorna är ungefär lika höga som i tidigare undersökningar.

– Det brukar handla om ungefär en tredjedel av kvinnorna. Däremot är det inte så vanligt att man frågar om männen också drabbats, säger Bernt Wahlsten.

Men det är inte bara våld som skapar otrygghet. Bland dem som inte varit utsatta för våld svarade hela 18 procent – både män och kvinnor – att de var oroliga inför samtalen, främst inför vad den andra parten skulle kunna ”hitta på”, till exempel att stoppa umgänget med barnen, flytta iväg med dem eller gå till domstol för att söka ensam vårdnad.

– Det är intressant och viktigt att vara medveten om att så många föräldrar är otrygga inför samtalen. Här är det inte våld som är källan till oro utan en maktlöshet inför vad den andra parten kan hitta på vad gäller barnen, säger Bernt Wahlsten.

”Vi kan bli bättre på fortsättningen”
Sammantaget ger han den nya metoden godkänt, åtminstone halvvägs.

– Vi tycker att vi hittat en fungerande metod för att få fram förekomsten av våld. Och de inledande enskilda samtalen har haft goda effekter på de fortsatta samtalen, oavsett om våld förekommit eller inte, säger Bernt Wahlsten.

– Men vi kan bli klart bättre på fortsättningen. Vi har brustit i att anpassa formerna för de fortsatta samtalen när det förekommit våld, till exempel vad gäller säkerheten. Samtidigt verkar det vara så att vi i vissa fall faktiskt anpassat formerna, men att de utsatta parterna kanske inte uppfattat detta.

Ett avstamp för fortsatta diskussioner
Föräldrarna fick också svara på om samarbetssamtalen haft positiva effekter för barnen. Hela 55 procent av de intervjuade svarade nej, men ändå är de fria kommentarerna till frågan nästan enbart positiva.

– Ja, det är svårtolkat. Vi ser hela undersökningen som ett avstamp för fortsatta diskussioner om hur vi kan bli bättre på flera punkter, säger Bernt Wahlsten.

Siffrorna visar att de föräldrar som kommer på samarbetssamtal i stort sett motsvarar ett tvärsnitt av Göteborgs kommuns befolkning. De allra flesta har gemensam vårdnad och deras barn är ganska små. 61 procent av barnen är under sex år och 80 procent under nio år.

Undersökningen har också bekräftat att en särskild mottagningsgrupp för nya ärenden som infördes hösten 2008 inte fungerade så bra. Den blev i praktiken en onödig omväg som bara förlängde handläggningstiderna. Gruppen avskaffades därför redan i april 2009.