Vingliga stegar och snubbelkanter. Vardagsolyckor bland göteborgare orsakar onödigt lidande och ibland dödsfall. Och de har också sitt pris i pengar. Varje år kostar olyckorna Göteborgssamhället 3,2 miljarder kronor – eller nio miljoner om dagen. Nu pågår ett förebyggande samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Genom att vanliga olyckor registreras, med en beskrivning av var och hur olyckan hände, kan vi öka kunskapen om dem. Då får vi också ett bättre beslutsunderlag för att sätta in åtgärder som minskar olyckorna, säger Robert Ekman, docent i folkhälsovetenskap och ledare för samverkansprojektet mellan MSB, GR och Göteborgs Stad.
1F80_3.jpg
Göteborgarna lever farligt
I rapporten ”Användning av skadedata i det förebyggande arbetet” har uppgifter från hälso- och sjukvården sammanställts till en ”skadeatlas” för kommunerna i Göteborgsregionen.

Av den framgår det att göteborgarna lever farligt – varje år omkommer 300 personer efter vanliga olyckor. Närmare 6.600 personer tillbringar minst ett vårddygn på sjukhus.

– Dessutom behöver uppskattningsvis minst 40.000 personer söka akut läkarvård för sina skador, vilket i så fall innebär ett snitt på 110 läkarbesök per dygn. Barn och äldre är överrepresenterade och de flesta olyckor sker i hemmet, säger Robert Ekman.

Flest fallolyckor
Dessa vardagliga olyckshändelser, majoriteten kategoriseras som fallolyckor, kostar samhället stora pengar.

För samtliga tretton kommuner i Göteborgsregionen handlar det om en årlig summa på 5,7 miljarder – eller 16 miljoner per dag. Motsvarande siffror för Göteborg är 3,2 miljarder och 9 miljoner.
3D18.jpg

Projektet har pågått i tre år och tanken är att det ska få en fortsättning. Målet är att utveckla en samordnad registrering av skador orsakade av olyckor. I dag görs detta enbart när patienterna varit med om en trafikolycka.

Mänskliga och ekonomiska vinster
– Viktigt är att informationen blir detaljerad och att skadeplatsen registreras. Det krävs för att de förebyggande åtgärderna ska bli så träffsäkra som möjligt. Vi har tagit de första kontakterna med sjukvården, men det dröjer innan ett färdigt informationssystem har utvecklats, säger Robert Ekman.

Klart är i alla fall att det finns både mänskliga och ekonomiska vinster.

– Om vi kan minska olyckorna med 0,25 procent – då är informationssystemet självförsörjande. Så det är en god investering för samhället, säger Robert Ekman.