Över tusen personer ger svar. Hur ser de som bor i Västra Hisingen på sin stadsdel? Och hur går tankarna hos stadsdelens politiker och medarbetare? Via en stor enkätundersökning samlas nu information in för att hjälpa Västra Hisingen att forma sin framtid.
Initiativet till projektet kallat ”Utveckling av kultur och värderingar” togs av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Västra Hisingen anmälde sitt intresse att medverka, och valdes ut som en av nio kommuner och stadsdelar i hela landet.
– Efter sammanslagningen av Biskopsgården och Torslanda, till den nya större stadsdelen Västra Hisingen, har vi fokuserat väldigt mycket på vår organisation. Nu vill vi titta närmare på innehållet, säger Ulrika Stöök som är projektledare för ”Utveckling av kultur och värderingar”.
Tre frågor – hundra ord
Målsättningen med den omfattande enkäten är att fånga upp kunskap som kan utveckla Västra Hisingen till en stadsdel där det är bra att leva, bo och arbeta.
Till och med den 25 mars pågår arbetet med att samla in enkätsvar från boende, medarbetare och politiker i Västra Hisingen.
Alla som väljer att delta i enkäten får tre frågor. Till varje svar presenteras en lista på närmare 100 värdeomdömen. De som svarar ombes att välja ut de tio ord som de tycker bäst överensstämmer med deras tankar. Frågorna är:
# Välj ut de tio värdeord som bäst beskriver vem du är.
# Välj ut tio värdeord som bäst beskriver hur du upplever kommunen/stadsdelen idag
# Välj ut tio värdeord som du vill bästa ska känneteckna din kommun/stadsdel i framtiden.
– Orden är laddade på olika sätt – både positivt och negativt, och man väljer dem som känns rätt för en själv. Genom de ord som oftast valts får vi information att jobba vidare med, säger Ulrika Stöök som hoppas att – förutom minst tusen medborgare – även politiker och stadsdelens medarbetare, ska dela med sig av sina tankar.
Analysen klar i april
För att komma ifråga måste man ha fyllt16 år, och målsättningen är att lika många svar ska komma från Biskopsgården som från Torslanda. Särskilda ansträngningar görs, bland annat med hjälp av tolk, för att också fånga upp invånare som inte talar svenska.
Insamlingen av svar genomförs under fem veckor och på flera olika sätt – båda via brev och uppsökande verksamhet. Materialet går sedan vidare till SKL där svaren studeras och analyseras.
– I april åker vi upp till SKL i Stockholm för att ta del av deras sammanställning. Sedan ska vi genomföra en liknande enkätundersökning under 2013 för att göra jämförelser med det här materialet, säger Ulrika Stöök och fortsätter:
– Om vi i vår utvärdering tycker att det här varit ett bra arbetssätt kommer vi att använda oss av den här metoden även i andra sammanhang framöver.
