1300 har fått utbildning för att förebygga radikalisering
Pressträff om stadens arbete mot våldsbejakande extremism – se den här
Vad händer i Syrienkonflikten idag? Vilka konsekvenser kan globala konflikter få på lokal nivå? Och hur arbetar extrema grupper som till exempel IS med sociala medier för att rekrytera nya anhängare? Om detta handlade de tre föreläsningar som bland annat lärare, socialsekreterare, fritidspedagoger och poliser fick ta del av under utbildningsdagen.
– En del i vårt uppdrag är just att utbilda personal som möter unga människor i sin vardag. Hittills har vi träffat ungefär 1 300 personer vid 60 tillfällen, säger Zan Jankovski, samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism.
– Vi pratar om vad bakgrunden kan vara till att en ung människa radikaliseras och kanske till och med reser iväg för att delta i strid. Vi pratar också mycket om sociala mediers betydelse och om facebooksidor, appar, symboler med mera som vi vet påverkar ungdomar.
Sedan ett halvår tillbaka arbetar Göteborgs Stad på flera fronter för att förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism. Mycket handlar om lokalt arbete för att upptäcka och fånga upp personer som befinner sig i riskzonen, exempelvis på skolor och fritidsgårdar.
Nätverk av nyckelpersoner i Angered
Angered är den stadsdelsförvaltning som kommit längst med det förebyggande arbetet. Där finns en struktur med utsedda nyckelpersoner som kan lite mer om våldsbejakande extremism.
De kan ge handledning åt både anhöriga, närstående och professionella som behöver stöd i att bemöta någon som verkar vara på väg åt fel håll.
På en presskonferens i anslutning till utbildningsdagen betonade Marianne Olsson, stadsdelsdirektör SDF Angered, vikten av att reagera tidigt på varningssignaler.
Viktigt att inte vänta för länge
– Man ska inte vänta för länge om man är orolig för någon. För det kan gå på bara några månader att någon som verkar vara en helt vanlig ungdom blir slukad av ett svart hål på nätet och väljer att sätta sig på ett flygplan.
Mycket handlar om att försöka inleda en dialog med personen, menar Marianne Olsson. Att vara tydlig med vad som är okej och inte i ett demokratiskt samhälle, men samtidigt ha ett lyssnande förhållningssätt. Har det gått långt kan andra åtgärder vara nödvändiga, exempelvis placering på ungdomsinstitution.
Förmådde ung man att vända
Enligt Säpo har nästan 300 individer rest till Syrien och Irak för att kämpa för terrorgrupper som exempelvis IS. Uppskattningsvis kommer ett 100-tal av dem från Göteborg.
Marianne Olsson känner till en handfull fall där ungdomar med planer på att resa till konfliktdrabbade länder har kommit på andra tankar, tack vare insatser från anhöriga, närstående och professionella.
– I ett fall var det en kille under 18 som blev tvångsomhändertagen på väg till flygplatsen. Han tog sedan kontakt med stadsdelsnämnden och tackade för att han hade blivit stoppad. Då blev vi lite rörda allihop, över att vi kunde få en person som var på väg att förstöra sitt liv att inte göra det.
Extremism i flera former
Under utbildningsdagen den 17 november låg fokus på våldsbejakande islamistisk extremism. Men Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg, betonar att fenomenet förekommer i flera olika grupper.
– För bara några veckor sedan drabbades Trollhättan av våldsbejakande extremism som hör hemma i vit makt-miljö. Det förekommer också i den autonoma miljön på vänsterkanten. Det är ett väldigt mångfasetterat problem, och det här arbetet måste fungera oavsett vilken form av extremism det handlar om.
Det går heller inte att förutse på något enkelt sätt vilken typ av person som riskerar att bli radikaliserad.
– Det kan vara någon som är utåtagerande och kriminell. Men det kan också vara en grubblande, introvert människa som hamnar i den positionen, säger Erik Nord.