1700-talsdokument från Ostindiska kompaniet på webben i unikt projekt

– Vi märkte i slutet på 90-talet att intresset för Ostindiska kompaniet bara ökade. Så det var väldigt stort slitage på originalhandlingarna. Det handlar om att spara handlingar samtidigt som man gör det lättillgängligt, säger Helena Havner som är bibliotekarie och projektansvarige för Ostindiska kompaniets digitala arkiv.

Det är en historisk skattkammare som gjort tillgänglig både för forskare och allmänhet. Tusentals sidor med skeppsjournaler, dagböcker för resorna dag för dag, namnlistor på vilka som seglade med, räkenskaper och bokföring finns på Internet. Eftersom allt är sökbart är det en ovärderlig hjälp för forskare. Dessutom slits inte originaldokumenten eftersom ingen behöver bläddra i dessa mer.

Söka på namn och ord

Släktforskaren kan till exempel bara knappa in ett efternamn på sin gamla släkting och på ett par sekunder dyker alla handlingar upp där personnamnet förekommer. Det går också att söka på bostadsort, födelseort eller fartygsnamn.

– Vi har jättemånga besök av släktforskare på vår webbplats, berättar Helena Havner.

För de riktigt historiebitna går det i dagböckerna att följa livet ombord på en Ostidiefarare dag för dag. En del böcker innehåller också fantastiska bilder, till exempel på djur man stötte på. Dessutom går det att få en bra bild av hur fartygen var byggda genom att läsa de beskrivningar som finns.

Flera års arbete

Omvandlingen från gamla 1700-talsböcker till dagens moderna digitala arkiv har pågått i flera år. Universitetsbiblioteket, UB:s, 144 handlingar som rör Ostindiska Kompaniet har fotograferats av för att kunna göras om till digital form på webben. Redan sedan 1998 har det gått att komma åt dokument på Internet. Men det är först nu som alla bibliotekets handlingar är inlagda.

Omkring två miljoner kronor har projektet kostat. Merparten av pengarna kommer ifrån Riksbankens Jubileumsfond.

Göteborgs universitetsbiblioteks Ostindiska arkiv är det största i landet. Omkring hälften av dagens kända handlingar från den glansfulla handelsperioden uppskattas finns på UB i Göteborg. Den andra hälften finns utspridd i landet, bland annat på Kungliga biblioteket, Riksarkivet och på andra universitetsbibliotek.

Unikt i Sverige

Något liknande, där en hel samling förs över i digital form, har inte gjort i Sverige tidigare. Det är ovanligt också i Europa berättar Helena Havner.

– Vi har jobbat med ett helt arkiv och tagit allt, säger Helena Havner.

Nu när UB:s alla böcker är inlagda fortsätter arbetet med de handlingar från Ostindiska kompaniet som finns i Göteborg. Medarbetarna i projektet har redan fotograferat av det som fanns på Sjöfartsmuseet och på tur står nu Göteborgs Stadsmuseum.

– Nu börjar vi på andra ställen, men vi håller oss kvar i Göteborg, säger Helena Havner.

Fler och fler dokument på webben betyder också ett ökat intresse.

– Intresset ökar varefter vi få lagt in mer handlingar, berättar Helena Havner.

Vissa böcker brända

Enligt historikerna brändes ofta bokföringen efter varje seglats till Kina för att inte någon annan skulle kunna få inblick i affärerna. Men enligt Helena Havner finns det ändå en del räkenskaper bland bibliotekets böcker, även om mycket saknas.

– Det finns väldigt lite i förhållande till de omfattande handeln, anser Helena Havner.

Vem som helst i världen med Internetuppkoppling kan besöka samlingarna på webben och söka bland dokumenten. För att se bilderna av själva dokumenten krävs ett litet program som mycket enkelt laddas ner till datorn via bibliotekets sida.

Universitetsbiblioteket i Göteborg förvarar många rariteter i form av originalhandlingar. Förutom Ostindiska kompaniets handlingar finns till exempel alla Evert Taubs brev i arkiven.

Journal för Ostindiefararen Cron Prins Gustaf februari 1782