30 år med stadsdelsförvaltningar

Jonas Kinnander, direktör på stadsledningskontoret gör en tillbakablick på 30 år med stadsdelsförvaltningar i Götetborg.

Sen stadsdelsreformen för trettio år sedan har Göteborgs Stads organisation ändrats ytterligare några gånger. 2011 minskades antalet stadsdelsförvaltningar till tio för att jämna ut antalet invånare i varje stadsdel och förbättra ekonomin. 2018 övergick förskolan och grundskolan till att bli varsin fackförvaltning och kulturförvaltningen tog över ansvaret för stadsdelsbiblioteken.

Började på 1970-talet

Övergången från stora centrala förvaltningar till stadsdelsförvaltningar hade börjat redan på 1970-talet. Då beslutade Göteborgs Stad om en samordnad områdesindelning.

Man hade försöksverksamhet med kommundelsråd och distriktsindelningar för socialtjänst och sjukvård. På 1980-talet infördes ett antal distriktsnämnder och kommundelsnämnder. Även socialnämnden flyttade ut sin verksamhet i staden.

Demokratiskt inflytande och dialog

När Göteborgs 21 stadsdelsförvaltningar bildades fanns två huvudmål:

– Det demokratiska inflytandet över viktiga delar av kommunens verksamhet skulle stärkas med förtroendevalda i stadsdelsnämnderna och genom att medborgarna skulle ha möjlighet till dialog med stadsdelens politiker. Med införandet skulle Göteborgs Stad kunna erbjuda en god service och en ökad effektivitet, säger Jonas Kinnander, direktör för ärende och utredning på stadsledningskontoret.

Stadsdelsbiblioteken sorterar sen 2018 under kulturförvaltningen. Foto: Lo Birgersson

Ekonomisk kris

De nya stadsdelsförvaltningarna hade hand om äldrevård, individ- och familjeomsorg, omsorg för funktionshindrade, grundskola, förskola och viss parkskötsel.

– En ekonomisk kris i Sverige kom samtidigt som stadsdelsförvaltningarna bildades. Jag tror att en av fördelarna för att kunna ta hand om de förändringar som man var tvungen att göra då var att man hade 21 förvaltningar. Den högsta ledningen, både politiker och förvaltning, kom nära sin verksamhet, säger Jonas Kinnander.

Gjorde översyn

Under 2003 och 2004 gjorde Göteborgs Stad en översyn kring stadsdelsförvaltningarna som byggde på den så kallade Rooseniit-rapporten från 2002.

– Den hade till uppgift att analysera stadsdelsförvaltningarnas problem och föreslå åtgärder för att skapa ekonomisk balans. Uppgiften var inte att värdera antalet stadsdelar, men de rekommenderade ändå en minskning för man såg svårigheter att leda och styra 21 stycken.

Översynen byggde på demokrati, likvärdighet och effektivitet.

– Att det var invånarnas behov som skulle vara styrande och det var viktigt att stadsdelarna skulle ta kostnaden för den service som fanns till medborgarna.

Detta skulle ske genom att gå från anslagsfinansiering till befolkningsram. Det vill säga att gå från att det redan är bestämt hur mycket pengar som ska användas till äldreomsorg, skola och så vidare till att stadsdelen fick en samlad budget och själv bestämma hur den skulle fördelas. Det blev dock politisk oenighet när det gällde antalet stadsdelsnämnder.

Tio stadsdelar

 2007 infördes social resursförvaltning som skulle stödja stadsdelsförvaltningarna i deras sociala arbete. 2010 bildades stadsdelsförvaltningen Frölunda-Högsbo och därmed blev det 20 stadsdelar i stället för 21. Ett år senare bildades tio stadsdelar av de 20.

Göteborgs förskolor och grundskolor har sedan 2018 varsin stor fackförvaltning. Foto: Lo Birgersson

– Skälet då var också att öka likvärdigheten. Man hade sett att det var väldigt olika ekonomisk robusthet i de 20 stadsdelarna som var väldigt olika stora.

Allt från stadsdelsförvaltningen Centrum, den största stadsdelen befolkningsmässigt, med drygt 50 000 boende och 1,5 miljard i budget, till södra skärgården med cirka 4500 invånare och betydligt mindre budget.

– En större stadsdel kunde hantera förändringar på verksamheten på ett mycket enklare sätt än en liten stadsdel kunde göra.

Göra stadsdelarna jämnstora

 Ett syfte var att göra stadsdelarna mer jämnstora och man ville också gärna se att stadsdelarna fick en ungefär likadan befolkningsstruktur.

– Det lyckades naturligtvis inte överallt av att man gick från 20 till tio, men det var en bärande princip och ett sätt att ytterligare öka likvärdigheten. Något som också förändrades var stadsdelarnas roll i samhällsplaneringen, säger Jonas Kinnander.

Förskola och grundskola

 Sedan 2018 har förskola och grundskola egna centrala förvaltningar i staden.

– I och med det försvann nästan 50 procent av stadsförvaltningarnas omfång, både vad gäller medarbetare och budget men också en stor del av kontakten med medborgarna. Det som också hände 2018 var att ansvaret för biblioteken i stadsdelarna flyttades till kulturförvaltningen. Det här gjorde att det blev svårt att ta befolkningsansvaret utifrån det som var grunden med stadsdelsförvaltningarna från början, säger Jonas Kinnander.

Från årsskiftet 2021 ersätts stadsdelsförvaltningarna med fackförvaltningar.

Foto: Lo Birgersson