– För tidigarelärarna, årskurs 1-5, utnyttjas 25 procent av de tilldelade högskolepoängen för hela 2008, och för senarelärarna, årskurs 6 till gymnasiet, 28 procent av poängen, säger Jan Mellgren, chef för Göteborgs Stads center för skolutveckling.
Ingen enkel förklaring
Lärarlyftet är en statlig satsning på 3,6 miljarder kronor under åren 2007-2010. Planen är att totalt 30.000 lärare skulle få chans att fortbilda sig inom ämnesteori eller ämnesdidaktik. Under studierna får lärarna behålla 80 procent av lönen och staten lämnar bidrag till kommunen för 70 procent av lönekostnaden.
Inledningen på Lärarlyftet blev trevande på grund av alltför sen information om villkor och omfattning. Först i maj 2007 kom den informationen ut och då hade skolorna redan planerat sina scheman för hösten. Ändå lyckades Göteborg klart bäst av storstadskommunerna och hade 127 lärare i fortbildning i höstas, jämfört med bara ett fåtal i Stockholm och Malmö.
Under vårterminen 2008 har satsningen utnyttjats av 92 lärare.
Kostar kommunen fem-sju miljoner
– Förmodligen är det flera samverkande faktorer. Dels är det nog så att vissa förvaltningar vill vänta in och se sitt ekonomiska utfall, eftersom detta kostar dem en del. Dels får lärarna 80 procent av sin lön, så det kräver ju en insats från dem också, säger Jan Mellgren.
Varje högskolepoäng som en lärare läser, kostar cirka 1.000 -1.500 kr för förvaltningen eller den enskilda skolan, beroende på hur man lagt upp ansvaret. En lärare kan läsa upp till 30 poäng per termin.
– Om alla stadsdelsförvaltningar utnyttjar samtliga sina tilldelade poäng, skulle det betyda en merkostnad på fem-sju miljoner kronor totalt för staden. Några förvaltningar som har en trång ekonomisk situation, tvekar kanske, säger Jan Mellgren.
Statistiken visar att utbildningsförvaltningen, som svarar för gymnasieskolan, har flest lärare med i satsningen under våren. De står för 300 högskolepoäng, motsvarande tio lärare som studerar heltid.
”Detta är en chans vi inte får missa”
Bland stadsdelsförvaltningarna ligger Lärjedalen, Kortedala och Tynnered i topp, men samtliga stadsdelar har åtminstone någon lärare med i vår.
Hur läget är inför höstens fortsättning av Lärarlyftet är ännu oklart.
– Det avgör förvaltningarna själva. Men jag vet att några har aviserat att man inte har pengar till att låta folk gå på utbildning, säger Jan Mellgren.
– Statsbidraget ger möjlighet att bedriva mer fortbildning än vanligt, och det sammanfaller dessutom med att vi har för mycket personal nu när antalet elever i kommunens skolor minskar. Detta är en chans vi inte får missa, säger Ulf Stenfelt på stadskansliets Enhet för välfärd och utbildning och fortsätter:
– Vi kan dessutom använda överskottet på lärare till vikarier för dem som vidareutbildar sig.
3313