– Konferensen, eller forumet, var startskottet för vårt europeiska samarbete kring frågor om hur vi kan ställa om till en samhällsekonomi som sätter människor och planeten först, i syfte att skapa hälsosammare, rättvisare och mer välmående samhällen.
– Det var det första mötet som WHO/Europa arrangerat för ledare på så hög nivå inom politik-, finans- och hälsosektorn över hela Europa. Jag var inbjuden att representera det nordiska nätverket för Åldersvänliga städer. På forumet deltog jag bland annat i ett panelsamtal om åldersvänliga städer där jag också fick möjlighet att berätta om Göteborgs Stads gemensamma arbete för ett åldersvänligt Göteborg.
Varför behövs ett sådant forum?
– Bakgrunden är att vi ser att människor, familjer och samhällen, både i hela WHO:s europeiska region och globalt, kämpar för att förbli motståndskraftiga mitt i flera folkhälsorelaterade, ekonomiska och miljömässiga kriser. Det är inte enbart de hälsovinster som gjorts under tidigare decennier som är hotade. De negativa effekterna av dessa kriser för personligt och samhälleligt välbefinnande – senast med den pågående covid-19-pandemin – har visat hur viktiga, och samtidigt sköra, våra hälso- och sjukvårdssystem och sociala system är.
– Vi ser flera utmaningar i samband med klimatförändringar, kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och levnadskostnadskrisen, som påverkar den nästan en miljard människor som bor i WHO:s europaregion. Dessa sammanlänkade kriser utsätter hälso- och sjukvårds-, socialvårds- och välfärdssystemen för påfrestningar och ökar ojämlikheten i hälsa i hela regionen. Oron för att marknaderna inte ensamma ska kunna lösa dessa utmaningar ökar.
– I stället anammar länder i allt högre grad en strategi för vad som vi kallar en ”Wellbeing-ekonomi”. Syftet är att frigöra investeringar och skapa hälsosamma, rättvisare och mer välmående samhällen både för oss som lever idag och för nästa generation. Vi vet också att om vi investerar i människor bygger vi tillit i samhället. Denna omställning menar man kommer att vara avgörande framåt för att säkerställa motståndskraftiga samhällen och hälso- och sjukvårdssystem.
Flera länder, inklusive Storbritannien och Nya Zeeland, har redan antagit nationella välbefinnandeprogram och välbefinnandebudgetar. Samtidigt har detta koncept också nått nordiska länder med Island och Finland som kvalificerar sig som globala föregångare.
Varför är det viktigt att ha med åldervänliga perspektiv i det sammanhanget?
– Vi lever allt längre, vilket är en fantastisk framgång för mänskligheten, och en möjlighet om vi väljer att se det så och tar vara på potentialen. Samtidigt är vi alla väl medvetna om att en åldrande befolkning också kommer att påverka vårt välfärdssamhälle. Vi kommer till exempel att få svårt att få våra välfärdstjänster att räcka till om vi fortsätter som idag.
– Vi vet också att vi åldras ojämlikt och behöver helt enkelt ställa om till ett mer hälsofrämjande samhälle där fler får chansen att behålla hälsa, välmående, livskvalitet och självständighet. Att vi kan fortsätta delta i samhället, även då vi åldras. Ofta fokuserar folkhälsopolitiken på tidiga år och arbetsför ålder och missar möjligheter som finns med en åldrande befolkning. Det behöver vi ändra på.
– Det finns också goda evidens för att åldersvänliga tillvägagångssätt kan förbättra de platser vi alla bor på, göra oss friskare och lyckligare. Så vi måste utveckla åldersvänliga planer både på nationell och lokal nivå. WHO erbjuder en evidensbaserad modell för ådersvänliga städer att ta sig an utmaningen tillsammans som samhälle.
– Göteborgs Stad har varit medlemmar i detta globala nätverk sedan år 2015, tillsammans med över 1500 städer i 52 av världens länder. Det ger oss en unik chans att utbyta spännande idéer och lösningar med varandra. Och för oss alla är det helt centralt att vi arbetar nära, och tillsammans med, årsrika invånare.
Vad är det viktigaste du fick med dig från konferensen, tycker du?
– Framtidstro! Jag känner mig både påfylld och inspirerad inför att vara med och fortsätta jobba för vårt samhälles utveckling. Det var såklart helt fantastiskt och en stor ära att ha fått delta vid
dessa dagar tillsammans med så många stora, fantastiska och prestigelösa världsledare. Så spännande och inspirerande också att hälsosektorn och finanssektorn möts och delar bilden av vad som behöver göras.
– Under konferensdagarna presenterades flera spännande lösningar. Ett exempel var från Wales där de tagit fram långsiktiga mål tillsammans med invånarna ”Future Generations” och som alla i sin tur kopplats till hållbarhetsmålen Agenda 2030. Det var väldigt inspirerande. För att inte tala om Islands stadsminister Katrin Jakobsdottir, som med tydlighet och enkelhet visar på beslutsförmåga och på hur viktig även den nationella politiken är för att det ska kunna ”hända lokalt”.
– En viktig fråga som genomsyrade dagarna var just att det behöver hända saker både lokalt och nationellt. Och även om det är avgörande att fastställa ambitiösa visioner såsom till exempel Agenda 2030 och målen om hållbar utveckling för våra samhällen, så är det lika viktigt att överväga om våra nuvarande ekonomiska modeller och politiska verktyg främjar deras uppfyllande. Här är det uppenbart att vi både kan och behöver vässa oss.
Vad händer härnäst?
– Nu i maj har vi som arbetar med och för Åldersvänliga Göteborg faktiskt fått den äran att tillsammans med två riksdagsledamöter vara med vara med och arrangera ett lunchseminarium i Riksdagen. Det ska handla om att växla upp som nation och även anta en nationell strategi för att underlätta allt arbete som sker lokalt för åldersvänliga städer.
– Våra medarrangörer är Göteborgs universitet, Chalmers och Sveriges Lantbruksuniversitet. Vi ser fram emot spännande dialoger som förhoppningsvis ska leda oss framåt på vägen mot ett mer åldersvänligt, och därmed också hållbarare, Göteborg och Sverige!
FAKTA | Åldersvänliga Göteborg
- Göteborgs Stad är en av drygt 1500 städer i 52 länder runt om i världen som arbetar för att bli mer åldersvänliga och med i Världshälsoorganisationens, WHO:s, globala nätverk “Age-Friendly Cities and Communities”.
- Uppdraget berör hela Göteborg – både som stad att bo och leva i och som plats att besöka och verka i. Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen leder uppdraget. Berörda förvaltningar och bolag genomför beslutade aktiviteter i samarbete med äldre och varandra.
- Åldersvänliga Göteborg har även ett nära samarbete med bland andra Göteborgs Universitet och AgeCap, forskningscentrum för åldrande och hälsa, och med idéburna organisationer som Stadsmissionen och till viss del även med näringslivet.
- Grunden för arbetet är att seniorer är delaktiga. Det sker på flera olika sätt. Samarbete med pensionärsråd är ett sätt. Ett annat sätt är att seniorer som bor i olika delar av staden rekryterats för att bidra till att Göteborg blir en åldersvänlig stad. De kallas Framtidsutvecklare och har varierande bakgrunder, åldrar, kunskaper och erfarenheter. Framtidsutvecklarna bidrar ideellt i arbetet.
FAKTA | Nordiskt nätverk för Åldersvänliga städer
- Koordineras av Nordens välfärdscenter. Nordens välfärdscenter arbetar på uppdrag av nordiska ministerrådet, och gemensam vision är: “Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Samarbetet i Nordiska ministerrådet ska bidra till att nå målet.”
- Uppdraget att koordinera alla nordiska åldersvänliga städer i ett nätverk är en del i arbetet med att nå visionen.
- NVC har även tagit fram en rapport för att stötta de nordiska regeringarna i utvecklingsarbetet: Towards a Nordic Wellbeing Economy (norden.org)