– Det behövs ett nationellt grepp i åldersrelaterade frågor. Kommuner och organisationer kan åstadkomma mycket, men frågorna behöver komma in i riksdagen och i regeringens departement, säger Emma Matsson, utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg.

En nationell strategi behövs, menar hon.

– Allt fler av Sveriges kommuner har påbörjat arbetet med att ställa om till åldersvänliga städer och samhällen, ett arbete som involverar hela samhället. Genom att ta steget och arbeta tillsammans nationellt kan vi skapa fantastiska förutsättningar och frigöra resurser för allt som behöver hända lokalt och regionalt där vi bor, leker, växer, utvecklas och åldras, säger Emma Matsson.

Dialogmöte i Sveriges riksdag

Som underlag och stöd för att främja utvecklingen av ett åldersvänligt Sverige presenterade Göteborgs Stad några konkreta förslag på hur riksdag och regering kan ta frågorna vidare.  

• Att Sveriges riksdag, regering och departement tar äldreperspektivet på allvar och inkluderar det i allt beslutsfattande.  
• Att riksdag, regering och departement utreder om det skulle vara gynnsamt även för Sverige att, likt till exempel Norge och Irland, anta en nationell plan utifrån WHO:s modell för utvecklingen av ett åldersvänligt Sverige och hur det i så fall skulle kunna genomföras.  
• Att riksdag, regering och departement ser över möjligheten till fler utökade och generella statsbidrag som möjliggör långsiktiga satsningar utifrån behov inom ramen för arbete med åldersvänliga städer.  
• Att riksdag, regering och departement ger exempelvis Sveriges kommuner och regioner i uppdrag att samordna en nationell konferens på temat ”Åldersvänliga städer och samhällen”.

”En nödvändig omställning för ett hållbart samhälle – och alla blir vinnare.” Foto: Patrik Claesson

Göteborgs Stad äldreombudsman Helena Bjurbäck pekade på att Sverige ska vara ett land där alla kan leva gott även upp i åren. 

– Vem som är äldre och blir äldre är ingen annan än du och jag, samtidigt vet vi att ålderism och exkludering av äldre människor är en verklighet och något som vi måste bekämpa. När vi arbetar för åldersvänliga samhällen behöver vi ha en bredare syn på äldre människors behov och rättigheter. Vilka utmaningar vi än står inför i samhället behöver vi också se vilka möjligheter det finns med en åldrande befolkning. Årsrika människor är en guldgruva, här finns innovation, kreativitet, kunskap och viktig kompetens. Åldersvänliga samhällen kan både bidra till ekonomisk tillväxt och motverka sociala ojämlikheter, menade Helena.

Emma Matsson instämmer.

– Vi är alla förtjänta av att få leva ett gott liv hela livet.  Och vi som samhälle behöver också ta vara på äldre som en resurs i samhället. Det finns en verkligen en stor potential här för hela samhället om vi tänker till. Låt oss kroka arm och tillsammans skapa ett åldersvänligare, och därmed hållbart, Sverige.

En start för ett åldersvänligt Sverige

– Det var en entusiastisk stämning på seminariet och vi kände att äldrefrågorna är engagerande för alla, både i kommunerna och nationellt. Både forskare och riksdagsledamöter som var med har hört av sig efter att vi kommit hem. Det finns ett stort intresse för att hålla i gång dialogen om hur vi ska arbeta framåt, över både kommungränserna, regionerna och nationellt, för ett åldersvänligt Sverige, säger Sofia Tillman. 

”Det handlar om allt från hur vi planerar, bygger och utvecklar bostäder, transporter och möjlighet att ta sig ut och fram, stadsmiljö och hälsofrämjande utemiljöer, social inkludering och utbyten mellan generationer, samhällsstöd och service, information och kommunikation, arbetsliv och möjlighet till frivilliginsatser, folkhälsa och möjlighet till vård och omsorg.” Foto: Patrik Claesson

Åldersvänliga Norge – en förebild

En förebild för de svenska kommunerna är Norge som redan har en nationell strategi och som sedan 2016 har ett nationellt center för åldersvänliga frågor. 

– Strategin handlar om att få äldre att vara aktiva och involverade, inte om omsorgspolitik, säger Anne Berit Rafoss, projektledare för det norska centret, som också deltog i seminariet. Det handlar bland annat om hur vi planerar våra bostäder, om kollektivtrafik, stadsmiljöer, om nationella gemensamma kampanjer och om ett lärande mellan kommuner.

Målet i Norge är att på en övergripande nivå skapa kommuner, lokala samfund, organisationer och verksamheter som alla är åldersvänliga. För att samhället ska fungera med en åldrande befolkning så krävs planering och ett aktivt arbete med frågorna. För individer är målet att alla kan bidra och delta i samhället efter sina egna önskemål och förutsättningar. 

I Norge är alla departement involverade i arbete eftersom åldersfrågor berör alla sektorer i samhället.

– Vi måste lära oss att bli ett samhälle igen. Det sammanfattar den stora förändring som behöver komma till. Att det varken är offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle eller de enskilda medborgarna som ensamma kan ”lösa” frågan. Åldersvänligheten behöver bäras av alla människor överallt – oavsett vad vi kallar oss och vilken roll vi har, säger Anne Berit Rafoss. 

”Åldersvänliga samhällen stärker folkhälsan och skapar motståndskraftiga samhällen.” Foto: Patrik Claesson