Fördomar blir farliga när de leder till diskriminering. Då hotar de demokratin eftersom diskriminering i sin tur leder till att färre personer är delaktiga i samhället.
Därför är det viktigt att pröva sina åsikter och föreställningar, särskilt om man är en person med makt.
Det menar Lars Lilled och Seroj Ghazarian på Göteborgs Stads mångfaldsenhet. Tillsammans med sina kolleger träffar de ungefär 5.000 anställda på förvaltningar och bolag varje år för att prata om och pröva fördomar och attityder på flera plan.
– Vi utgår från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Sveriges grundlag. Det handlar alltså inte bara om fördomar med etniska förtecken, utan också om till exempel kön, ålder och sexuell läggning, säger Lars.
Problem när det påverkar beslut
Alla har vi fördomar, men det är inte alltid som de behöver bli ett problem. Men så fort en fördom leder till att någon blir lidande eller känner sig kränkt är den ett problem. Och om en person med makt, som till exempel rekryterar personal eller beviljar stöd av olika slag, medvetet eller omedvetet låter sina fördomar påverka ett beslut är det mycket allvarligt. Då är fördomen inte bara något som drabbar en enskild person, utan den är också ett hinder för samhällets utveckling. Den som ställs utanför på grund av diskriminering får ju inga möjligheter att delta.
– Om jag anser om en grupp människor att ”de är lata” och därför inte vill anställa en person ur den gruppen, leder det till att gruppen bara blir ännu fattigare och marginaliseras ytterligare – och mina fördomar bekräftas. ”De jobbar ju inte”, säger Seroj.
Den generaliserande och svepande attityden är typisk för etniska fördomar. Forskarna talar om att vi använder stereotyper för att skapa ordning i alla sinnesintryck. Känner vi rädsla eller osäkerhet inför en grupp skapar vi negativa stereotyper som präglar vår syn på alla i gruppen – vi ser inte individerna. Det är därför inte ovanligt att bilden förändras när vi väl lär känna en person ur en grupp som vi har fördomsfulla åsikter om.
Pröva attityder i övningar
När mångfaldsenheten träffar anställda i Göteborgs Stad använder de sig mycket av praktiska övningar och work-shops. I stället för diskriminering och trakasserier brukar de prata om orättvisa och elakhet. Det är lättare att känna igen sig då.
Deltagarna får ta ställning i olika frågor och pröva sina attityder.
– Många tror sig ha en klar åsikt, men när de ställer den mot sitt beteende blir de ibland förvånade. Det ger mycket utrymme för tankar och reflektioner, säger Seroj.
Som exempel nämner han en övning som handlar om Ghassem, en man från Mellanöstern som är praktikant på ett äldreboende. En dag blir han förbannad på sin handledare, en kvinnlig undersköterska, säger ”jävla kärring” och går. Varför gjorde han det?
– Förklaringen vi får är att han nog har svårt med att en kvinna bestämmer över honom. Men när vi tar bort G och m i namnet och pratar om Hasse och ger samma scenario, då är förklaringen att Hasse nog hade en dålig dag, hade bråkat med sin fru eller något, säger Seroj.
I Ghassems fall är förklaringen alltså kulturellt betingad utifrån en kollektiv identitet, medan Hasse betraktas som en individ.
Att ständigt pröva och ompröva sina tankar om andra människor är ett sätt att komma från ett slentrianmässigt och bekvämt agerande. Mångfaldsenheten har ett tydligt uppdrag från kommunfullmäktige att arbeta med detta på seminarier, utbildningar och andra träffar i förvaltningar och bolag.
– Ett öppet och vänligt samhälle är en viktig tillväxtfaktor. Uppfattas Göteborg som en trygg och öppen stad kommer företag att vilja etablera sig här vilket i sin tur skapar arbetstillfällen och tillväxt. Det kan bli nästa steg i Göteborgs historia, säger Lars.
Elisabeth Gustafsson