– Stadens offentliga rum är till för alla. Därför bör också de som använder platserna vara med och påverka hur de ska se ut, menar Lars Johansson, stadsträdgårdsmästare i Göteborg.
Han ser gärna mer spektakulära inslag i staden, det ger karaktär.
– Givetvis kan den värdefulla delaktigheten då och då få rucka på kravet av estetisk fulländning. Ett engagemang från allmänheten vinner alla på i längden. Viljan att vårda det man själv varit med om att forma följer då ofta som hand i handske, säger Lars Johansson.
Det gäller att vara öppen för initiativ som dyker upp. Lars Johansson berättar om ett telefonsamtal från en privatperson som möjliggjort en trädgårdsinstallation i Vasaparken. Den nya lekparken vid Oskar Fredriksskolan i Linnéstaden är ett annat exempel där de som använder platsen, barn och ungdomar, har fått vara med och bestämma. I Tuve på Hisingen har de boende anlagt en örtagård på en nedlagd lekplats. Skateboardramperna i Kålltorp har skejtarna själva byggt och initiativet från fritidsföreningen i Backa Röd resulterade i Göteborgs första näridrottsplats.
Okonventionella inslag finns även i Göteborg. Lars Johansson berättar om Olskrokstorget där de så kallade A-lagarna brukade sitta. Då Systemet flyttade satte man upp nya sittplatser i närheten av det nya systemet.
Bättre att se sanningen i vitögat än att negligera människors behov, resonerade park- och naturförvaltningen. En morgon hade dock någon forslat bort de nya bänkarna, ovisst vem. Idag finns nya sittplatser ett stycke från Systemet och de som brukar samlas där sägs vara nöjda.
– Att sticka huvudet i sanden och låtsas som om vissa människor inte existerar håller inte, säger Lars Johansson, som tillsammans med sin förvaltning arbetar för att alla ska ha en plats i de offentliga rummen. Tillhörighet är viktig och det kan miljön bidra till.
Slutna trädgårdsrum och öppna fält, stilrent, oordnat och vilt får gärna samsas. Att arbeta med kontraster som ljus och mörker är effektfullt.
Badplats vid Färjenäs
Mer spektakulära inslag i stadens offentliga rum är också något som han önskar. Det ger karaktär åt staden.
– Gärna enkla grepp. Att måla några trädstammar röda eller blå kan också vara effektfullt. Liv åt staden kan det också bli genom att använda gatan eller torget som ”målarduk”. I New York gör man fasadkonst med hjälp av en vattenstråle från en högtrycksspruta, där det smutsiga och rena bildar konst. Just att allt inte behöver vara permanent gör att platser kan skifta karaktärer.
– Ett exempel såg jag i Berlin där en central rivningstomt blivit en playa.
Men känslan av hav och strand mitt i en storstad överträffar förstås det mesta. I planerna för framtidens Göteborg finns en strandpark med badplats vid Färjenäs. Om förslaget blir verklighet kommer också parkens historiska lämningar, gator, rester av en gammal kyrkoruin och färjeläget att bevaras.
– Förhoppningsvis kommer arbetet med parken att bygga på insatser från många håll, inte minst från dem som kommer att använda platsen, avslutar Lars Johansson.
Kate Ryffé 031 – 365 58 50 kate.ryffe@ponf.goteborg.se
Fotnot: Idag råder badförbud i hamnen på grund av säkerhet gentemot sjötrafiken. Under perioder har bad ändå förekommit i hamnen. Men då har säkerheten garanterats genom inhägningar av olika slag efter godkännande av hamnmyndigheterna. Dessutom är det idag svårt att garantera en god badvattenkvalitet på grund av eventuella utsläpp i älven.