2025-10-16 | 3 min läsning

Analogt och digitalt språkarbete ökar ordförståelsen

Hur ska roboten ska gå? Två steg framåt, ett åt sidan. Barnen lär sig lägesord.
    2025-10-16 | 3 min läsning
    På förskolan Universumsgatan 2 i Bergsjön, liksom på många andra förskolor, arbetar personalen med barnens ordförråd och språkutveckling med hjälp av både böcker och digitala verktyg, till exempel robotar.

    – Vi utvecklar språket på ett kreativt sätt med hjälp av bland annat bi-robotar, bärbara äggformade mikroskop och green-screen, men det viktigaste är att prata mycket med barnen. Böcker och digitala lärverktyg – alla är lika viktiga, säger Fatme Kachache, barnskötare.

    Barnen utforskar med hjälp av mikroskopägget – ett omtyckt digitalt verktyg.

    På Universumsgatan 2 i Bergsjön arbetar också barnskötaren Amanda Mamani mest med läsning och böcker. Fatme Kachache tar istället digitala verktyg till hjälp i språkundervisningen och var förra året nominerad till Guldäpplet*) för sitt arbete.

    – Jag använder det digitala för att skapa upplevelser och öka engagemang hos barnen att delta och använda språket, säger Fatme Kachache.

    Och det är här bland annat bi-robotarna och mikroskop-äggen kommer in. Robotarna i fråga ser ut som bin och kör runt på golvet så som barnen har programmerat dem att göra. Mikroskop-äggen förstorar upp spännande objekt och visar upp dem på surfplattan, så att barnen tillsammans kan diskutera vad de ser.

    Fler lässtunder och fokusord

    Samtidigt har förskolan i många år prioriterat att läsa med barnen i mindre grupper, för att öka barnens läslust.

    Med hjälp av en världskarta fick barnen träna på att programmera en Bee-Bot att åka till olika länder. Samtidigt delade barnen med sig av berättelser om sina hemländer.

    – Jag tror det ger mer än vi förstår. Vi har ökat antalet lässtunder med mindre grupper, bland annat för att upptäcka vad som fångar enskilda barns intresse. Vissa barn har lättare för fakta-böcker, det är viktigt att ha en bredd på böcker, säger Amanda Mamani.

    Alla avdelningar har valt en bok som de jobbar med hela läsåret och arbetar också med fokusord som barnen ska kunna efter tre månader.

    – Mycket handlar om att vara språkmedveten och se alla tillfällen som lärsituationer. Att vara med i leken, sätta ord på saker, upprepa, ge synonymer, ställa öppna frågor, säger Amanda Mamani.

    Lyfter modersmålet i samverkan med föräldrar

    Barnen på förskolan har 16 olika modersmål.

    – Att få in modersmålen i undervisningen är viktigt, men en utmaning med så många språk. Vi har bland annat satt upp QR-koder till inspelningar där föräldrar pratar på sitt eget språk, som barnen kan lyssna på, säger Fatme Kachache.

    ”Använd projektor! Det blir tydligt för barnen vad vi pratar om.”

    Fatme Kachache understryker vikten av att uppskatta modersmålet i samtal med vårdnadshavare, till exempel i introduktionssamtal. Pedagogerna bjuder också regelbundet in vårdnadshavarna till workshops, för att de ska få förståelse för språkarbetet och de digitala verktyg som barnen jobbar med.

    – Vi talar varmt om den digitala bilderbokstjänsten Polyglutt som alla våra vårdnadshavare har tillgång till. Där kan de läsa boken på sitt eget språk eller bara prata om bilderna. Föräldrarna får QR-koder till böckerna vi läst, vilket är uppskattat.

    En upplevelse av berättelsen ”Memmo och Mysen söker efter färger” för att engagera barnen och stärka deras språkliga förmåga.


    Prenumerera så du inte missar något nytt!