Anna Järvinen uppträder på Sverigefinnarnas dag

– Firandet av Sverigefinnarnas dag är symboliskt viktigt för Göteborg. Sedan några år tillbaka är det ett tvåspråkigt arrangemang, vilket har varit väldigt uppskattat, säger Maarit Jaakkola som är andra vice ordförande i Göteborgs Stads råd för den sverigefinska minoriteten.

Maarit Jaakkola är andre vice ordförande i Göteborgs Stads råd för den Sverigefinska minoriteten.

Göteborg är sedan 2011 del av det finska förvaltningsområdet. Det innebär att stadens finsktalande minoritet bland annat har rätt att använda finska vid kontakt med kommunen och att få förskola och äldreomsorg där finska är en väsentlig del av verksamheten.

– Oavsett vilken minoritet man tillhör är det jätteviktigt att få känna att man har man kan vara trygg i sin identitet och har rätt att utveckla sitt språk och sin kultur, säger Maarit Jaakkola.

Råd representerar Göteborgs Sverigefinnar

Hon och de andra ledamöterna i rådet har som uppgift att representera Göteborgs Sverigefinnar inför vissa kommunala beslut. Det kan handla om frågor som rör till exempel äldrevård, förskola, utbildning och kultur och där det är viktigt att minoritetsperspektivet finns med och att de språkliga rättigheterna följs.

I Sverige finns cirka 700 000 personer som har anknytning till det finska språket och kulturen. I Göteborg finns runt 16 000 personer som antingen är födda i Finland eller som tillhör andra generationen.

– Någon exakt statistik på hur många som är Sverigefinnar finns inte. Sverigefinskheten är ju baserad på självidentifikation och kan se väldigt olika ut. Det är också en grupp som består av personer i många olika åldrar, som har olika livserfarenheter och tillhör olika generationer, säger Maarit Jaakkola.

Viktigt att kunna påverka

En av de Sverigefinnar i Göteborg som tillhör den äldre generationen är Pirjo Hanski. Hon flyttade från Finland med sin familj som 25-åring och har bott i Göteborg i 52 år. Hon är engagerad i Sverigefinska distriktet och är även ledamot Göteborgs Stads råd för den Sverigefinska minoriteten.

Pirjo Hanski är ledamot i Göteborgs Stads råd för den Sverigefinska minoriteten.

– För mig betyder det jättemycket att kunna vara med och påverka i frågor som handlar om det finska språket inom äldreomsorgen, förskolan och skolan. Jag känner många äldre finnar och har själv jobbat många år inom förskolan. Inom distriktet jobbar vi också mycket med att ordna fler kulturarrangemang på finska, säger hon.

25 år med minoritetsstatus

För att synliggöra den Sverigefinska minoritetens historia, kultur och språk firas Sverigefinnarnas dag på flera platser i landet. I år är det dessutom 25 år sedan de fem nationella minoriteterna – judar, romer, Sverigefinnar, samer och tornedalingar – fick minoritetsstatus i Sverige.

Foto: Aki Roukala

I Göteborg hålls en Sverigefinsk vecka med olika kulturarrangemang runt om i staden. Med start den 19 februari blir det bland annat filmvisningar, pyssel, sagostund och musik på finska och svenska med Anna Heikkinen & Längtans Kapell.

Kväll med musik och boksläpp

Den 24 februari uppmärksammas Sverigefinnarnas dag traditionsenligt på stadsbiblioteket. Den svensk-finska artisten Anna Järvinen uppträder och det blir också ett boksamtal med Ali Jonasson och Mats Kejonen om deras nya seriebok ”Finnkampen: Sverigefinnarnas illustrerade historia.”

Maarit Jaakkola hoppas att arrangemanget ska locka personer som identifierar sig som sverigefinnar, men även andra som är nyfikna på att lära sig mer om kulturen och språket.

– Den här dagen är ju också en möjlighet för oss att berätta om den sverigefinska kulturen för de som inte är så pålästa och har den i vardagen, säger hon.

UusiTeatteris barnteaterföreställning “Viiksekkäät” ges under barnkulturlördagen på stadsbiblioteket lördag 22 februari.