Återskapad våtmark ska öka biologisk mångfald

Genom att bygga två vallar i ett gammalt grävt dike har vattennivån höjts i skogsområdet öster om Olofstorp. Dessutom har flera nya dammar anlagts.

Trots att det bara gått några månader sedan första delen av våtmarksprojektet avslutades har den biologiska mångfalden redan ökat. Stora trollsländor och svärmar av små insekter flyger över vattenytan.

Xavier och Torsten vid den nedre delen av våtmarken i Vråssered. Där har dammen fått en liten ö för vadarfåglar.

– Naturen återhämtar sig. Där det finns insekter dyker fåglar upp, och det gynnar väldigt snabbt hela näringskedjan, säger Torsten Andersen.

I vattnet ligger stammar och grenar från nedfällda träd som använts i projektet.

– Nu ser det lite stökigt ut, men det kommer bli habitat för en massa olika djurarter. Igelkottar, ormar och bävrar. Det blir ett helt ekosystem, säger Xavier de Maupeou dAbleiges.

Letar efter spår i torra områden

Torsten och Xavier är skogsförvaltare på stadsmiljöförvaltningen. De har hand om det som brukar kallas Göteborgs markreserv, runt 4 700 hektar skogsmark i stadens utkanter. De senaste åren har de aktivt börjat arbeta med att återskapa våtmark i skogen.

Våtmarken i Vråssered planeras bli ett attraktivt rekreationsområde med vandringsled och rastplatser.

– Gamla flygfoton är ett bra sätt att hitta lämpliga ställen. Där syns förändringar tillbaka i tiden, vad som försvunnit eller växt igen, säger Torsten.

I Vråssered hade ett grävt dike gjort marken torr. Men där fanns också spår av en äldre vattenreservoar. För tio år sedan upptäckte Xavier den gamla konstruktionen av stenblock som stod mitt i skogen – övervuxen av mossa.

­– Bara av en slump. Då började det här projektet i mitt huvud, säger Xavier.

Samarbete med olika aktörer

Att återskapa våtmark är långsiktiga projekt, och innan grävmaskinerna var på plats krävdes flera år av förberedelser. Torsten och Xavier har samlat kunskap från många olika håll.

­– Vi försöker blanda in så mycket folk som möjligt, vi är inga specialister på vattenfrågor. Därför pratar vi med dem som kan – vi vill känna oss trygga med att det här blir bra, säger Xavier.

En gammal konstruktion visar att platsen använts som vattenresevoar – men när den byggdes är inte klarlagt.

Även efter etableringen är samarbeten med olika aktörer viktiga. Både jägare, sportfiskare och ornitologer kommer bidra med att göra inventeringar som visar hur djurlivet påverkas.

Förutom att öka den biologiska mångfalden är syftet också att påverka vattenflödet till Lärjeån. Tanken är att jämna ut flödena under året.

Våtmarker fördröjer vattnet

– Tidigare var det helt torrt i bäcken under sommaren. Nu kommer våtmarken försörja Lärjeån med kallt vatten, säger Torsten.

En viktig funktion är också klimatskyddet. Vid skyfall kommer regnvattnet stanna längre i skogen och Lärjeån blir inte lika snabbt fylld. På så sätt skyddar våtmarken mot översvämningar i staden.

Våtmarker är en av de mest artrika miljöerna i landet. Många olika arter trivs vid och i vattnet.

Under minst ett års tid ska det göras uppföljningar och justeringar för att våtmarken ska fungera som det är tänkt. Vallarna – som består av nedfallna träd med jordmassor ovanpå – måste först sätta sig ordentligt.

– Efter sommaren ska vi se över stabiliteten, fylla på där det eroderat och kontrollera flödet. Om vi ser att det rinner för lite vatten måste vi öppna upp mer i botten.

Vandringsled för naturupplevelser

Granarna som växer i närheten kommer gallras bort för att få fram en tydligare lövsskogskaraktär. Här finns många riktigt gamla träd. Ek, björk och hassel.

Sedan återstår att iordningställa området för rekreation och friluftsliv. I nedre delen av våtmarken blir det en utkiksplats på en höjd med utsikt över en av dammarna. Övre delen får en rastplats vid strandkanten. Kanske med möjlighet att grilla och bada i det kristallklara vattnet.

– De sociala värdena är det sista steget i projektet. Det ska bli snyggt. Med fina vandringsleder och en skylt som sitter kvar. Hit går det att komma ända fram på cykel – det är bara ingen som känner till det, säger Xavier.

– Vattnet drar till sig insekter och det lockar hit fåglarna, säger Torsten Andersen.