Att vara anhörig påverkar det egna livet

Anhörig är du som hjälper och ger stöd i vardagen till någon som står dig nära. Det kan vara en familjemedlem, släkting, granne eller god vän, yngre eller äldre som har en sjukdom, ett missbruk eller en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som behöver stöd.

”Du som anhörig kan behöva stöd för din egen skull”

Jerker Eklund är en av många medarbetare inom Göteborgs Stad som möter anhöriga.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi alla någon gång i livet kommer att vara anhörig till någon som behöver stöd. Antingen är vi det idag, har varit det eller kommer att bli det senare i livet.  Oavsett när det inträffar kan även du som anhörig behöva stöd för din egen skull, säger han.

Foto: AdobeStock

Alla som arbetar under socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen ska bära med sig de anhörigas perspektiv i sitt arbete. Det innebär bland annat att vårdpersonal ser och möter dig som är anhörig och frågar hur du har det. Utifrån svaren ger de råd och information om fortsatt stöd.

– Vi arbetar därför alla tillsammans för att ge det stöd du som anhörig behöver, fortsätter Jerker Eklund.

Han har arbetat inom omsorgsvården i drygt 20 år, varav de senaste 13 som anhörigkonsulent. Han möter ofta anhöriga vars livskamrat har fått en demenssjukdom och där livet inte längre går att känna igen.

Stora känslor kring ålders- och demenssjukdomar

– Med demenssjukdom följer en sorg och ledsenhet. När jag träffar anhöriga för första gången är de också rejält slitna och tyngda av ansvaret att få vardagen att fungera. Många upplever att de bär hela världen på sina axlar och orkar inte ta del av annat som pågår omkring dem, berättar Jerker.

Kampanjbild på Göteborgs stadsinformationstavlor och i sociala medier under veckorna 36 – 37. Foto: Lo Birgersson

Det är inte ovanligt att den som är anhörig anpassar sin vardag efter sjukdomen och prioriterar den andres behov framför sina egna – ofta med en ofrivillig social isolering som följd.

I takt med att vårdbehovet ökar blir det allt svårare i hemmet och till slut går det inte längre. Då infinner sig tyvärr ofta en oförtjänt känsla av skuld över att inte längre klara av det. Vuxna barn till en åldrande förälder kämpar ofta med att hinna med och orka kombinera sitt familje- och yrkesliv med att tillgodose förälderns ökade behov av stöd i sin vardag.

Eivor Gustafsson arbetar också som anhörigkonsulent inom Göteborgs Stad. I sin roll möter hon många föräldrar som har ett vuxet barn med psykisk ohälsa, ofta i kombination med en beroendeproblematik.

“Dessa föräldrar ofta på gränsen till utmattning”

Eftersom de är myndiga råder det oftast sekretess kring insatser och aktiviteter. Det är därför inte säkert att föräldern vet hur barnets situation ser ut eller vilka insatser som gjorts.

– Vid vårt första möte är dessa föräldrar ofta på gränsen till utmattning, de orkar inte längre och är i desperat behov av hjälp. De skuldbelägger sig själva och tänker att de kanske kunde ha ansträngt sig ytterligare och gjort ännu mer för sitt barn. Vi stöttar också i att sätta gränser för hur mycket man kan och vill engagera sig, hur mycket man orkar med och vad som är möjligt att göra som anhörig, berättar Eivor.

Anhörigkonsulent Eivor Gustafsson i samtal med en anhörig. Foto: Carina Wetterlind

Individuella insatser utifrån behov

Ju tidigare du som anhörig kan få stöd, desto större chans är det att inte hamna i kris. I enskilda samtal med anhörigkonsulenten har du möjlighet att berätta om din situation, få ur dig frustration och sätta ord på starka känslor.

Konsulenterna har tystnadsplikt och ingen skyldighet att dokumentera eller skriva ner det som sägs. I samtalet kan konsulenten också visa dig möjliga vägar framåt, som kan underlätta din vardag och kan även vägleda och vid behov hänvisa till olika stödinsatser för den närstående.

– Du som anhörig bestämmer var du helst vill ses, kanske på ett fik, i ditt hem, under en promenad eller i kommunens lokaler. I början kanske du vill ses så ofta som en gång i veckan och efterhand glesare, beroende på hur din situation ser ut, fortsätter Eivor Gustafsson.

En lättnad att träffa andra

Om du vill kan du också gå med i en samtalsgrupp för att träffa andra i liknande situation som förstår hur det känns och som kan ge tips och goda råd utifrån sina erfarenheter.

– Ofta lämnar deltagarna träffen med något lättare steg, de känner sig inte längre ensamma i sin situation. Många gruppdeltagare blir vänner, byter kontaktuppgifter med varandra och fortsätter att ses utanför träffarna, säger Jerker Eklund.

Det finns även en mängd aktiviteter som är till för att förbättra din hälsa, antingen ensam eller i sällskap med din närstående. På goteborg.se finns program med aktiviteter och stöd för anhöriga.

Under vecka 36 och 37 pågår en informationskampanj runtom i Göteborg för att väcka en medvetenhet hos dig som anhörig om att det finns stöd att få. Den här artikeln kommer att följas av ytterligare artiklar där anhöriga berättar.

Om du ger stöd eller tar hand om någon nära, kontakta anhörigkonsulenterna om du inte redan gjort det – det finns stöd att få inom Göteborgs Stad.