Avfall och biltrafik minskar visar uppföljningsrapport

I kommunstyrelsens årliga budget finns en rad prioriterade mål som är kopplade till de tre hållbarhetsdimensionerna – social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det handlar om sådant som att öka integrationen, minska klimatpåverkan och göra kulturen tillgängligare.

Varje år följs ett antal eller alla mål upp av stadsledningskontoret för att se om de är eller är på väg att bli uppfyllda. Bland de mål som i år har haft en tydligt god måluppfyllelse märks det om ett ökat hållbart resande, något som på flera sätt hänger samman med trängselskatten.

Fler cyklar över älven
Bland annat visar statistiken att biltrafiken har minskat jämfört med förra året. Kollektivtrafiken har ökat och även antalet resor som görs med cykel blir allt fler. Framför allt cyklas det mer över älven och på Redbergsvägen.

− Mycket av det här är en effekt av trängselskattens införande, så vi vet inte hur stor minskningen kommer att bli på årsbasis, säger Anita Rynvall Mårtensson, planeringsledare på stadsledningskontoret.

Hon säger också att den minskade biltrafiken hänger samman även med andra åtgärder i Västsvenska paketet och inte enbart med just trängselskatten.

− Till exempel egna körfält för kollektivtrafiken, förändrad kollektivtrafik och olika kampanjer där man har informerat medborgarna om andra sätt att resa, säger Anita Rynvall Mårtensson.

Mer utsorterat matavfall
Även när det gäller stadens målsättning att öka resurshushållningen är trenden positiv.

− Det märks framför allt genom att avfallsmängderna i staden faktiskt fortsätter att minska. Samtidigt samlas allt mer matavfall in. Ett delmål är att 50 procent av matavfallet ska vara utsorterat år 2020 och det tror vi att vi kommer att nå, säger planeringsledare Jessica Granath.

Hon tror att den minskade avfallsmängden kan förklaras genom en rad olika faktorer.

− Säkert har det en viss konjunkturkoppling, men också att förvaltningen för kretslopp- och vatten har börjat ta betalt för sopornas vikt, så att det numera kostar mer att slänga osorterat skräp. Dessutom tycks de här frågorna ha fått fäste i hela staden, säger Jessica Granath.

Bättre fritid för stadens unga
Ett annat mål där utvecklingen går år rätt håll är unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid. En enkät från 2012 visar att 79 procent av flickorna och 84 procent av pojkarna är nöjda med sin fritid.
Konkreta åtgärder har varit att söka upp ungdomarna på deras egna arenor, engagera dem i planering av anläggningar och verksamhet samt bättre samverkan över sektorsgränserna. Dessutom har riktade insatser för att nå fler tjejer gett gott resultat.

Fler prioriterade mål med positiv utveckling är bland andra:
– Äldres inflytande över sin vardag ska öka.
– Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov.
– Den biologiska mångfalden ska främjas.
– Göteborgs näringsklimat ska förbättras.
– Tillgängligheten till kultur ska öka.

När det kommer till målsättningen att göteborgarnas livschanser ska utjämnas, menar stadsledningskontoret däremot att det är svårt att se några resultat som pekar i rätt riktning. Samma sak gäller det integrationsmål som är kopplat till det så kallade integrationsstyrkortet och de strategiska områden som finns där, som till exempel boende och ökad sysselsättning. Bland annat finns det påtagliga skillnader i hur utvecklingen ser ut i olika stadsdelsområden.