Avlopp i fokus på Världstoalettdagen
Att uppmärksamma Världstoalettdagen är en möjlighet för staden att påminna medborgarna om att inte ska fulspola i toaletten. Det innebär att man ska undvika att spola ned saker som tamponger, våtservetter, bindor, bomullspads och tops som ofta orsakar stopp i avloppen.
– Det är lite spännande att det finns en sån här dag. Vi tycker ju att det är bra att vi får möjlighet att rikta ljuset mot något som folk tar för givet ska fungera i deras vardag, säger Fredrik Torstensson, avdelningschef ledningsnät på kretslopp och vatten i Göteborgs Stad.
Stopp i avloppen varje vecka, året om
Och det är inte alltid det fungerar smärtfritt. Flera gånger i veckan blir det nämligen stopp i någon av alla kommunala avloppsledningar i Göteborg. Ofta är stoppen orsakade av boende som spolar ned olämpliga saker.
– Vi har hittat schampoflaskor, leksaker, underkläder, cykeldelar, tandborstar… vi hittade en bäver en gång också, berättar Fredrik Torstensson.
Vill undvika stopp i avloppet
Om det blir stopp i avloppet sker det ofta i röret ute i gatan. Och har man otur kan det innebära att vattnet backar tillbaka in i fastigheten. Därför är det viktigt att avloppen ska kunna rinna utan hinder.
– Dels är det en väldigt otrevlig upplevelse att få in avloppsvatten, och dels är det inte bra för miljön då ett stopp kan innebära att avloppsvatten rinner ut orenat i naturen. Många tänker ju kanske inte på att vattnet som du spolar ned i diskhon blandas med toalettvattnet. Och i diskhon är det många som häller ut kemikalier, mediciner och annat som kan påverka avloppssystemet negativt och vara miljöfarligt, säger Fredrik Torstensson.
När det blir stopp använder man sig av en stor bil som kan högtrycksspola sönder stoppet så att vattnet kan börja rinna igen. Ibland behöver man gräva upp gatan för att laga ledningar.
Gamla ledningar och fett
Men det är inte bara så kallade fulspolningar som kan orsaka stopp i avloppsledningarna. Fett från matlagning är också en stor bov, men många av avloppsrören är också gamla och känsliga.
– Det är omöjligt att få noll stopp i våra avloppssystem. Det är ett stort och komplext system som är byggt under 160 år och störningar kan alltid inträffa. Men vi kan minska belastningen genom att använda det på rätt sätt. Därför behöver vi också arbeta med kunskapshöjning och göra göteborgarna medvetna om riskerna med att spola ned fel saker.
Stopp i avloppen kostar miljoner
Att ta hand som stoppen kostar flera miljoner kronor per år och ytterligare miljonkostnader för reningsverket Gryaab. Avloppspumpstationerna får minskad eller ojämn pumpkapacitet, och arbetsmiljön påverkas av lukt. När medarbetarna arbetar med stoppen behöver de använda andningsmask för att inte andas in svavelväte, en giftig gas, som kan bildas i avloppet.
– En bra tumregel man kan ha är att det som spolas ner i toaletten ska först ha passerat kroppen – förutom toapappret då förstås, säger Fredrik Torstensson.