Balanserad styrning får kritik av stadens revisorer
Det som från början var ett kvalitetsverktyg för stadsdelsnämndernas verksamheter, som skola, barn- och äldreomsorg, har vuxit till en styrmodell för hela Göteborgs Stad.
De flesta nämnder och bolagsstyrelser arbetar nu med balanserade styrkort, men på olika sätt och i varierande grad.
”Enkäter tveksamma instrument”
– Men om vi tror att det här handlar om en styrmodell med information som ska hänga ihop genom organisationen så är det inte det. Det här systemet hänger inte ihop, säger Ola Sabel, granskningssamordnare på Stadsrevisionen.
– Man har hanterat det väldigt olika i nämnder och styrelser. En del har varit väldigt ambitiösa medan andra inte brytt sig särskilt mycket, variationen är stor. En enhetlig styrmodell bör ha någons sorts likformighet i hela staden, fortsätter han.
Underlagen till de balanserade styrkorten kommer till stor del från stora enkätundersökningar till brukare och medarbetare i Göteborgs Stads olika verksamheter.
– Det är högst varierande vad man får ut av dessa. Enkäter är ibland tveksamma instrument, säger Ola Sabel.
”Betydande brister i relevans och kvalitet”
– Man konstruerar styrkort som man fyller med information om nyckeltal från delar av verksamheten. Dels är frågan om det är relevanta mått, dels om det säger något om verksamheten. Man kan ifrågasätta kvaliteten, och där tycker vi att vi har bra på fötterna.
De styrkort som presenteras på stadens hemsida får skarp kritik i granskningsrapporten. Här ställer revisorerna en rad frågor, bland annat om vad och vem de är till för, vem som ska ta fram dem och vilka krav som kan ställas på innehållet:
”Det finns betydande brister i relevans och kvalitet på den uppföljningsinformation som presenteras i styrkorten. En följd av detta är att tilltron till styrkorten som del av en styrmodell är begränsad”.
Revisorerna riktar också kritik mot att delaktigheten bland stadens medarbetare och chefer i utvecklingsprocessen har varit begränsad. Man efterlyser också en bättre dialog mellan stadskansliet, förvaltningar och bolag.
”Tid är pengar”
– Men det positiva med Balansen är att det är ett ambitiöst försök att spegla verksamhet med information som inte bara handlar om kronor och ören. Det är en god idé men måste fullföljas på ett bättre sätt och man måste se till att man jobbar på ett likartat sätt i de verksamheter det gäller, säger Ola Sabel och fortsätter:
– Vi har inte gjort några ekonomiska bedömningar av vilka resurser som satsats men alla vet att det lagts mycket tid, och tid är pengar. När det nu redan investerats så mycket tid så bör man gå vidare och arbeta mer seriöst.
Granskningen bygger på en enkät till alla bolag och förvaltningar utom stadsdelsförvaltningarna där man utgått från det material som finns på stadens hemsida.
Man har också intervjuat ett antal ledande tjänstemän på fyra stadsdelsförvaltningar, fyra fackförvaltningar och fyra bolag. Man har även granskat nämndernas och bolagsstyrelsernas budgethandlingar.
Om Balansen:
Göteborgs Stad använder efter ett beslut i kommunfullmäktige 1999 balanserad styrning för kvalitetsmätning och utveckling:
”Balanserad styrning står för den överordnade styrningen av Göteborgs Stads verksamhet. Styrningen balanseras utifrån fyra perspektiv: brukare, verksamhet, personal och ekonomi”
Kommunfullmäktiges budgetar för 2004, 2005 och 2006 är utarbetade enligt modellen balanserad styrning för att tydligare uttrycka mål och prioriteringar.