Hönshus, odlingar, fårhagar. Nej, det är inte någon bondgård. Det är Skogomeskolan, där allt präglas av det ekologiska tänkandet.
- Det första de stojande tredjeklassarna möts av i skolmatsalen är salladsbuffén: rivna rödbetor, morötter, quinoa, broccoli, majs. Därefter kommer den ekologiska spaghettin, och sist köttfärssåsen. Något som gör att barnens portioner ser ut som skolexempel på tallriksmodellen.
30 procent av all mat på Skogomeskolan är ekologisk. Vissa matvaror, som mjölken, är alltid kravmärkta, och två dagar i månaden är lunchen helt ekologisk, ända ner till vitpepparn i köttfärssåsen.
– Målsättningen är att efterhand byta ut allt mot ekologiskt, men det kommer att ta många år och kräva en viss ekonomi, säger Anitha Börjesson, husmor på Skogomeskolan.
Satsningen började lite trevande i mitten på 90-talet med ekologiskt kaffe och mjölk. I dag genomsyrar miljöaspekten allt, inte bara skolköket. Rengöringsmedlen är miljövänliga, här finns en återvinningsstation, i skogsbrynet står nio kompostlådor i lärkträ, och kretsloppstänkandet är integrerat i all undervisning.
Komposten är mat till maskarna
I dag är det förskoleklassen ”Prickarnas” tur att slänga komposten: köksavfallet, fruktskal från klassrummen, kaffesump från lärarrummet. Barnen hjälps åt att tömma spännerna och strö över jord.
– Vilka bor här? frågar fritidspedagogen Andreas Carlsson.
– Maskarna! ropar barnen i kör.
Eleverna sköter även odlingarna och växthusen. Och här växer allt från potatis till vindruvor.
– Barnen ansvarar för sina egna plantor och är väldigt engagerade. Och när vi och barnen påverkar varandra så påverkas föräldrarna i sin tur, säger Anitha Börjesson.
Barnen tar också hand om skolans får och höns. Men det finns en baksida med djurskötseln:
– Det är inte så roligt när vi ska slakta våra hönor. De dagarna är det inte alla som vill äta av hönssoppan.
Även odlingarna förser köket med en del mat: tomaterna brukar räcka ända till oktober. Inte så dumt, med tanke på att ekonomin är en viktig faktor.
Ekologiskt inte alltid dyrare
Men ekologiskt behöver inte betyda dyrare. När barnen tar hand om komposten ser de hur mycket som slängs, vilket har minskat svinnet kraftigt. Det myckna grönsaksätandet har gjort att det går åt mindre kött och fisk. Dessutom mättar kravmärkt mat lite bättre.
– Det är mindre vatten i ekologiskt odlad mat. Vi började köpa in åtta kilo kravodlade bananer i stället för 16 kilo vanliga, och det är ingen som har knorrat över det.Priserna på ekologisk mat har börjat sjunka, och det kommer allt fler kravmärkta matvaror i storförpackningar. Dessutom måste man jämföra priser: ekologisk majs är exempelvis billigare på burk än fryst.
Just prisjämförelserna innebär lite extrajobb, men det uppvägs av alla fördelar, tycker Anitha Börjesson: maten är nyttigare, barnen mår bättre, djuren mår bättre.
På mjölkbehållaren i bamban står det ”Skoltrött? Tryck här!”. Och just den effekten har faktiskt märkts i Skogome.
– Lärarna har sett att eleverna får bättre resultat på proven och är mycket piggare på eftermiddagarna nuförtiden, säger Anitha Börjesson.
Johanna Westlund