– Barnkultur kan till synes verka vara ett väldigt smalt område, men tänker man efter så är ju de flesta av oss på något sätt involverade. Om vi inte är barn själva så är vi föräldrar eller farmor eller morfar eller kulturintresserade … För alla oss är det viktigt att veta vad vi egentligen vill med barnkulturen, säger Annelie Eriksson, projektledare för Barnkulturåret Göteborg 2012.
Just nu sitter hon och sammanfattar det gångna, intensiva året, då en och en halv miljoner extra kronor har satsats på olika former av barnkultur i staden.
Hur ska ungas röster höras?
– Det arbetet är inte färdigt än, men tanken är ju att vi med utgångspunkt i de erfarenheter vi gjort i år ska kunna fördjupa vårt arbete och skapa stabila strukturer som fungerar även när man inte skjuter till extra medel. Det handlar inte bara om hur olika konstformer och institutioner ska samarbeta vidare utan också om så vida frågor som hur unga ska kunna göra sina röster hörda, om demokrati i skolan och så vidare, säger Annelie Eriksson.
För att ytterligare fördjupa resonemanget har hon bjudit in en diger panel av politiker från Göteborgs kulturnämnd till debatt på Röhsska museet på tisdag kväll.
Låt barnen bli stadens signum
– Vi vet ju att det är ekonomiskt kärva tider och de brukar ofta drabba de enskilda stadsdelarna, och då inte minst kulturen för barn och unga. Men jag vill att debatten ska sträcka sig längre än här och nu och nästa mandatperiod, och istället handla om vilka visioner Göteborgs strävar mot som barnstad. Det vore intressant att höra hur politikerna ställer sig till att låta barnkulturen bli ett långsiktigt signum som staden associeras med, säger Annelie Eriksson.
Debatten hålls på Röhsska museet tisdag 11 december klockan 19.30 till 20.30.