Barns inflytande tas på allvar i ny bok

– Syftet är att ta upp både möjligheter och svårigheter kring delaktighet och inflytande. Boken är tänkt som underlag för diskussion, den ska sätta igång en tankeprocess, säger Tina Eliasson, hälsovetare och författare till ”Att bli tagen på allvar”.

”Barnperspektivet på riktigt eller bara på låtsas?”

Barnens bästa, eller barnperspektivet, är en viktig utgångspunkt. Den har sin grund i FN:s barnkonvention som i sin 12:e artikel tar upp barnens rätt till delaktighet och inflytande.

Men Tina Eliasson menar att det finns en risk att barnkonventionens intentioner bara blir ingredienser i de vuxnas retorik.

– Där får man verkligen rannsaka sig själv, är barnperspektivet verkligen på riktigt eller bara på låtsas?

I ”Att bli tagen på allvar” får läsaren följa tre konkreta projekt där vuxna varit lyhörda och gett barns och ungdomars engagemang utrymme: Filmen Isblomma, forskningsprojektet om Barn som medforskare i matlandskapet och musik- och mediaverksamheten Bunkern.

”Ungdomarna växte när de fick inflytande”

– I dessa exempel slogs jag av att de vuxna inte gjorde så stor skillnad på barn och vuxna. Det handlade istället om möten mellan människor – på ett väldigt respektfullt sätt, säger Tina Eliasson.

De tre projekten hade ganska olika karaktär. Filmen Isblomma bygger på ungdomars egna erfarenheter av att växa upp i familjer där den ena föräldern har ett missbruk. Ungdomarna fick vara med och ge synpunkter hela vägen – från manus, filmcasting till filmproduktionsarbetet.

– Och ungdomarna växte när de fick verkligt inflytande i processen, säger Tina Eliasson.

I forskningsprojektet BAMM, Barn som medforskare i matlandskapet, samarbetade nio forskare från universitetet med tioåriga barn.

”Nyckeln till inflytande var att ta ansvar”

Barnen involverades i forskningen genom en forskarskola, de fick ställa kreativa forskningsfrågor, föra matdagbok under en dag och genomföra intervjuer.

– Forskarna utgick från att barnen var egna sociala aktörer – de kan själva – men att man också behöver ge dem verktyg. Anpassa metoderna efter barnens erfarenheter, säger Tina Eliasson.

Det tredje projektet var en kommunal verksamhet för ungdomar mellan 13 och 20 år, musik- och mediaverksamheten Bunkern. Där präglades hela förhållningssättet av inflytande och delaktighet.

– Ungdomarna hade tillträde till lokalen när som helst. Jag uppfattade det som att det var naturligt att man räknade med ungdomarna, de togs på allvar. Det handlade mycket om att skapa relationer och själva nyckeln till inflytande vara att ta ansvar, säger Tina Eliasson.

Barndomen inte bara en väntan på att bli stor

Genom hela boken finns Janusz Korczak tankar med som en röd tråd. Janusz Korczak var barnläkare, psykolog och pedagog, verksam under nittonhundratalets första decennier. Han drev bland annat ett barnhem för föräldralösa barn i Warszawa.

Janusz Korczak, under sin livstid även känd från radion som ”Gamle doktorn”, ansåg att barn alltid ska mötas med respekt och tidigt ta ansvar för sitt liv.

– Jag blev väldigt berörd av hans tankar. Han sätter fingret på en del saker som jag tror gäller än idag. Vi är så präglade av att barndomen bara är en väntan på att bli stor, säger Tina Eliasson.

”Barn är kompetenta”

Att tillåta barn och ungdomar att ta plats handlar om vuxnas attityder gentemot barn.

– Det finns en tendens att lyfta barnperspektivet genom att se det som någonting speciellt, något som står i motsats till vad vuxna tycker. Men det behöver det inte alls göra. Vuxna har mer erfarenheter, men barn är kompetenta och värda att lyssna på. Vi vuxna behöver bli bättre på det, säger Tina Eliasson.

Fotnot:
”Att bli tagen på allvar” är skriven på uppdrag av Tryggare och Mänskligare Göteborg.