– Totalt gick något fler niondeklassare ut stadens grundskolor med godkända betyg i samtliga ämnen i år jämfört med förra året, säger Jonas Askne, tillförordnad avdelningschef för utbildning på stadsledningskontoret.
– Skillnaderna mellan stadsdelar och skolor är fortfarande stora, men antalet skolor där färre än 60 procent av eleverna når målen i alla ämnen är oförändrat, fortsätter Jonas Askne.
Kunskapsresultaten för 2018 har sammanställts på tre olika sätt:
• Andelen elever i årskurs nio som får lägst betyget godkänt i alla ämnen ökar något – till 67 procent
• Andelen som är behöriga till gymnasieskolan är i stort sett oförändrad
• Det genomsnittliga meritvärdet, det vill säga betygen omräknat till poäng inför antagningen till gymnasiet, sjunker något i Göteborgs kommunala skolor.
Positiv utveckling i Västra Hisingen
– En stadsdel som utmärker sig positivt på ett särskilt sätt är Västra Hisingen. Där vill jag framför allt lyfta fram skolorna i Biskopsgården där eleverna i år presterat mycket bättre än sina skolkamrater tidigare år, säger Jonas Askne.
Jättestensskolan är en av skolorna i Biskopsgården som lyft sig rejält. Skolan har ungefär 600 elever varav cirka hälften har utländsk bakgrund. I år har 85 procent av eleverna godkänt i alla ämnen i årskurs 9, förra året var siffran 72 procent.
– 85 procent är det högsta resultat vi någonsin haft! säger Lotta Lekander som är en av Jättestensskolans två rektorer.
2012 hade bara var tredje niondeklassare på Jättestensskolan godkänt i alla ämnen.
– Redan året efter hade vi dubblat den siffran, säger Lotta Lekanders rektorskollega Jonas Forsberg.
Jonas Forsberg och Lotta Lekander har jobbat ihop som rektorer på Jättestensskolan sedan 2011.
– Vi har fått arbeta tillsammans utifrån vår vision och det är vi som har anställt en stor del av personalen vilket haft en positiv effekt, det är jag övertygad om. Det blir väldigt otydligt i skolor med många rektorsbyten, säger Jonas Forsberg
Så hur jobbar ni för att lyfta betygen?
– Alla lärare i alla årskurser jobbar väldigt nära eleverna de undervisar. Vår organisation är helt behovsstyrd och inte uppbyggd på traditionella arbetslag som på många andra skolor. Lärarna träffas i olika grupper och konstellationer och utgår från elevernas behov som kan vara olika i olika ämnen säger Lotta Lekander.
På mötena diskuteras varje enskild elevs behov.
– Det är väldigt specifikt, både från det som eleverna, lärarna, elevhälsoteamen och vi rektorer ser, säger Jonas Forsberg.
En annan förklaring är att skolan det här läsåret samarbetat med Göteborgsregionens kommunalförbund i projektet Plug innan för att få fler godkända och behöriga elever till gymnasiet. I projektet görs uppföljningar med lärarna varannan vecka för hur varje enskild elev ligger till med måluppfyllelsen.
”Vi hamnar helt enkelt i en god spiral”
– Vi jobbar tillsammans med GR, men det handlar mycket om att förstärka det arbete vi redan gör. Vi kartlägger varje elev, varför ser det ut som det gör och kopplar det till olika aktiviteter och insatser som sedan utvärderas, säger Lotta Lekander.
– Tack vare det här projektet så blir det extra noggrant, snabbt och tätt mellan utvärderingarna – funkar det eller behöver vi justera något? En del av insatserna blir riktade till enskilda elever men alla elever gynnas av det här arbetssättet, vissa berörs lite mer, andra jättemycket, det är olika i olika ämnen, säger Lotta Lekander.
– Och när eleverna känner att personalen vill att de ska lyckas, då vill de lyckas själva, känner sig sedda och bekräftade och då blir de motiverade, vi hamnar helt enkelt i en god spiral!