Kulturförvaltningen vill att fler äldre ska få uppleva den gemenskap, ro och livskvalitet som litteraturen kan erbjuda. Foto: Mari Potter
Göteborgs stadsbibliotek har nyligen sjösatt projektet Läs hjärta äldre, en riktad satsning för att främja läsning, berättande och digital delaktighet bland äldre göteborgare. Satsningen har ett särskilt fokus på de allra äldsta och personer med synnedsättning eller andra funktionshinder. Målet är att minska ensamhet och stärka välbefinnandet genom litteraturen – både i gemenskap och på egen hand.
”Vi vill lyfta fram det kravlösa läsandet”
– Det här handlar om att nå ut till själva målgruppen, men också om att stötta de personer i deras närhet som kan hjälpa till. Det kan vara vårdpersonal, anhöriga eller andra som kan vara ett stöd för att främja läsningen, säger Jonas Tistelgren, enhetschef vid Göteborgs stadsbibliotek och ansvarig för satsningen.
Läs hjärta äldre
- Exempel på insatser: bokcirklar, Daisy-cirklar, hemleverans av böcker, surfplattekurser och digital handledning.
- En satsning från Göteborgs kulturförvaltning med fokus på äldre och läsning.
- Fyra bibliotek deltar som piloter: Frölunda, Tuve, Majorna och Stadsbiblioteket.
- Målet är att minska ensamhet, öka digital delaktighet och sprida goda exempel i hela staden.
Projektet fokuserar på att kartlägga, sprida och stärka fungerande initiativ som redan finns – till exempel Boken kommer, där böcker levereras hem till äldre, och surfplattekurser som hjälper till att bryta det digitala utanförskapet.
– Vi vill lyfta fram det kravlösa läsandet och skapa förutsättningar för att fler ska kunna ta del av litteraturens goda effekter. Läsning minskar stress och stimulerar hjärnan, det visar forskningen tydligt, säger Jonas Tistelgren.
Daisy-cirkel – ett inspirerande exempel
Ett konkret exempel på vad Läs hjärta äldre vill uppmuntra och sprida är Daisy-cirklar. Cirklarna bygger på användandet av talbokspelaren Daisy, därav namnet. Bibliotekarien Rebecka Ungerfält på Frölunda bibliotek har drivit en Daisy-cirkel i åtta år med fint resultat. Deltagarna är alla 90 år eller äldre – den äldsta är just nu 103 – och de läser regelbundet med hjälp av spelaren.
– Det spelar ingen roll hur man läser, vi ska inte dela upp oss utifrån formen. Läsning kan ske på många sätt, säger Rebecka Ungerfält.
Deltagarna lyssnar först på boken hemma, och sedan träffas de på biblioteket för att prata om innehållet, i ett avslappnat tempo och med högt i tak.
– Samtalen kan sväva. Det är inga krav på att man vet vem mördaren är, det är berättelsen vi pratar om, säger hon.
– Människor är ofta rädda för en bokcirkel, men den kan vara precis som man vill. Det spelar ingen roll om man exempelvis hör dåligt, man gör cirkeln på sitt sätt.
Nästa steg: sprida till hela staden
Med projektet hoppas kulturförvaltningen att alla bibliotek ska kunna erbjuda samma goda service över hela staden, oavsett var man bor.
– Den här gruppen behöver mer stöd för att hitta till litteraturen. Vi vill se till så att biblioteken får rätt verktyg och att det finns förutsättningar för att samverka med andra förvaltningar som kan vara med och bidra, säger Jonas Tistelgren.
Även om namnet Läs hjärta äldre inte nödvändigtvis kommer användas utåt – det är inte bestämt ännu – så är visionen tydlig: att fler äldre ska få uppleva den gemenskap, ro och livskvalitet som litteraturen kan erbjuda.