Gamla Arkaden glömmer t ex ingen som var med om den, och den finns också på många bilder. Men hur många minns Boijeska huset, eller den länga som kallades Boijes basar? Huset låg i hörnet av Hvitfeldtsplatsen och Rosenlundsgatan, d v s precis där man numera går och lämnar sin deklaration till Skattemyndigheten, och basaren ungefär där Billhälls ligger idag .
Nybygge
Vinfirman Boije & Hjort, som drevs av Otto Edvard och Waldemar Boije (ibland: Boye) ihop med kompanjonen C O Hjort låg i huset Kungstorget 1. När det framgångsrika företaget växte ur sina lokaler, beslöt man att bygga nytt.
Blickarna föll ganska snart på ett grönområde mitt emot Latinläroverket, nedanför Lilla Otterhällan, som Kungshöjd kallades förr. En del av området innehades av boktryckarfamiljen Lindgren, vars tryckeri låg i den delen av trädgården som vette mot Fisktorget och Rosenlundsgatan.
I den andra delen, mitt emot latinläroverket, låg ett litet hus som inrymde Göteborgs första småbarnsskola, en institution som närmast var att betrakta som daghem eller lekskola, där barn i åldrarna 2-7 år kunde vistas och få tillsyn under dagtid. Hösten 1881 avvecklades skolan, och ersattes av en i Annedal och en i Landala.
Boije köpte skolhuset och lät riva ner det, för att kunna uppföra sitt nybygge på tomten. Boije & Hjort anlitade A C Petersons arkitektfirma, som fick rita ett pampigt hus i ren nyrenässansstil med många stiltypiska utsmyckningar. Om det var Adrian Crispin P själv som svarade för ritningarna eller någon av hans anställda är osäkert. Möjligen var han själv mer upptagen med att rita Handelsinstitutets byggnad som invigdes vid Läroverksgatan ett stenkast därifrån 1882.
Boijeska huset stod färdigt 1884. Det företedde många likheter med Grand Hotell vid Södra Hamngatan, som genomgått en större ombyggnad på 1870-talet, under ledning av en annan klassisk göteborgsarkitekt, Victor von Gegerfeldt. De arbetena och det nyskapande som de förde med sig, påverkade många av stans arkitekter och husbyggare. Den som minns hur hotellet såg ut, kan säkert känna igen drag i Boijeska huset på bilden härintill.
Lämnade plats åt Televerkets kontor
Det pampiga huset, där Boije och Hjort skulle ha såväl kontor och butik som bostäder, uppfördes i den mest eftertraktade delen av tomten: hörnet vid Rosenlundsgatan. Utefter den del av den tidigare Rosenlundsvägen som 1883 kom att heta Hvitfeldtsplatsen, byggdes en tvåvånings länga i tegel och cement, där butikslokaler och enklare bostäder inreddes.
Längan kom att kallas ”Boijes basar”, och både den och Boijeska huset fanns kvar till i mitten av 1970-talet, då hela kvarteret Kasernen mellan Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsgatan jämnades med marken, för att lämna plats för dåvarande Televerkets nya regionhuvudkontor.
Under sina drygt 90 år hade Boijeska huset och basaren då utvecklats till en levande del av Göteborgs innerstad med sina många småbutiker av olika slag. Tillsammans med ett par fem-sexvånings hyreshus i norra delen av kvarteret, mittemot Engelska kyrkan, med den fordom vanliga blandningen av butiker och bostäder, medverkade de till en blandning som gjorde att kvarteren var befolkade även efter affärstid.
Accellererande förfall
Själva den Boijeska byggnaden hade efter Boijes storhetstid fått utstå ett accelererande förfall. Underhållet var eftersatt, och flera delar av de stiltypiska fasadutsmyckningarna och ornamenten hade tagits bort i samband med att de sprack eller släppte. Huset togs 1965 över av ett byggföretag som hade stora planer, och ville bygga ett tio våningar högt huskomplex på tomten, något som byggnadsnämnden till all lycka inte gick med på.
När bevarandefrågan diskuterades i det tidiga 70-talet kom man fram till, att om huset hade varit en del i en sammanhängande och mer enhetlig miljö hade det kanske kunnat bevaras genom någon form av kulturskydd för hela området. Nu ansågs det vara alltför mycket av en solitär för att kunna kostas på, och alltför nedgånget dessutom.
Så när dåvarande Televerket ville bygga ett nytt regionhuvudkontor för västra Sverige i anslutning till det gamla jugendslottet vid Kaserntorget, var det inga större problem med det. Under 1976 revs större delen av kvarteret Kasernen med Boijeska huset och basaren, och två år senare var nybygget klart.
Förutom Televerket hade man fått plats med 3-4 mindre butikslokaler i en arkadgång mot Hvitfeldtsplatsen, och förstås Billhälls stora livsmedelshall som öppnade i oktober 1978. I mitten av 1990-talet, när Televerket blivit Telia, drog man till billigare lokaler en bit från centrum och lämnade över kv Kasernen till Skattemyndigheten, som flyttade in sommaren 1996. Dess besöksingång ligger där Telia hade ingången till sin kundtjänst: i hörnet av Hvitfeldtsplatsen och Rosenlundsgatan, precis där Boijeska huset en gång hade sin pelaromramade hörnentré.
