På julröda papper kan man läsa och lära massor som man inte visste förut:
Att nejlikospäckade apelsiner hängande i röda sidenband kallas pomander efter franskans pommes d´ambre och är en sorts motsvarighet till luktsalt. Eller att det till 1 liter rödvin går åt 33 sockerbitar när man gör glögg – om man inte använder sockertopp förstås, den kan man köpa bl a i Botaniska trädgårdens butik. 
Eller att julbegonian fyller hundratio år i år – världens första julbegonia korsades fram 1891 och gjorde sin sverigedebut på i Trädgårdsföreningen i Göteborg under det stolta namnet ”Gloire de Lorraine”.
Sex sorters nötter
Och du får veta det mesta om gamla julseder: till exempel att det bland julgodiset skall finnas minst sex sorters nötter och i julgröten en mandel samt att många julseder är av hedniskt ursprung och ”översatts” för att passa in i den kristna religionen.
Till julen var skörden bärgad och slagen, den sista sädeskärven utsatt till fåglarna, öl för hela vintern var nybryggt, brödkakorna hängda på stavar i taket, skinkan rökt och sillen saltad. Och nu fick man äntligen smaka på härligheterna.
Alla fick sin ”julhög” med brödkaka i botten och toppad med äpple – Ingrid Marie är det klassiska röda juläpplet. Hur riklig julhögen var berodde på husfolkets armod eller välstånd. 
Kanonkulan går i arv
Förr i tiden sågs husfadern i köket endast till jul då han med en skål mellan knäna malde svartsenap med hjälp av en kanonkula. Magnus Neuendorf, intendent i Botaniska trädgården, ansvarar för utställningen och han minns att hans far satt och rullade kanonkulan över senapskornen till jul, och nu gör han det traditionsenligt själv.
Fakta:
Julutställningen i Växthusen är öppen t.o.m. 6 januari , dagligen kl 10-16 utom julafton, juldagen och nyårsafton då det är stängt.
Guidade visningar 8 och 9 december kl 13