Den här artikeln publicerades 2007-06-13 och kan ha hunnit bli inaktuell.
Ät all slags mat i rätt proportioner – gärna i sällskap med andra. Ge dig ut i friska luften. Satsa på att hålla vikten – lite rondör är bara bra när man kommit upp i åren.
Det är dietistens råd till äldre friska kvinnor och män.
Ju äldre vi blir, desto mindre rör vi på oss. Det leder till att vi äter mindre eftersom kroppen inte behöver lika mycket energi.
– Men behovet av näringsämnen är minst lika stort som tidigare. Därför måste vi tänka på att äta rätt, säger Kerstin Skagert, dietist i Tynnereds stadsdelsförvaltning.
Undersökningar visar att den äldre generationen äter bra mat så länge de är friska. De flesta, särskilt kvinnorna, vet hur råvaror ska användas, så det är oftast inte kunskap som saknas när äldre personer börjar äta sämre.
– Men när man blir ensam är det kanske inte lika roligt längre att varken laga mat eller äta. Man tappar aptiten, vilket i sin tur kan leda till sämre allmäntillstånd, säger Kerstin Skagert.
Då är det lätt att det blir kaffe och bulle eller smörgås och gröt när man egentligen borde äta fisk och potatis. Träffpunkter för äldre, som finns i praktiskt taget alla stadsdelar, eller matlag med vänner är några sätt att komma förbi ensamheten.
Motion och soljus
Att röra på sig, ta en promenad eller cykeltur, är också bra för aptiten.
– Dessutom behöver kroppen extra mycket D-vitamin när vi blir äldre, och det får vi genom solljus. D-vitamin behövs för att kroppen ska ta upp kalcium som är bra för skelettet, konstaterar Kerstin.
Rörelse belastar också skelettet och lagom belastning minskar risken för benskörhet. Lite hull och muskelmassa blir även det en belastning som ökar bentätheten i skelettet.
– Det är bra att ha lite hull när man närmar sig 70. Dels behövs det som en reserv om man blir sjuk, dels fungerar det som stötdämpare om man ramlar, säger Kerstin.
Den som är frisk bör dock tänka på vilka fetter man stoppar i sig – att det mesta fettet ska komma från växtriket. Men när man drabbas av sjukdom är fettsort och fibermängd inte det viktigaste att fundera över. Då kan det vara viktigare att över huvud taget få i sig tillräckligt med näring och energi.
Kerstin betonar att matvanor och behov är väldigt individuellt. En del äter sex mål om dagen, andra tre och är nöjda med det. Men huvudsaken är att man äter varierat och får sig de näringsämnen som kroppen behöver. En diabetiker måste också tänka på att äta regelbundet.
– Och vill eller kan man inte göra långkok så är det absolut inget fel i att göra det enkelt för sig, säger Kerstin.
Mediciner kan påverka aptiten
Den som äter mediciner bör tänka på att de kan påverka aptiten. Somliga mediciner gör att produktionen av saliv minskar och man blir torr i munnen. Saliven gör så att smakämnena i det vi äter når smaklökarna. Minskar saliven smakar alltså maten mindre. Dessutom fungerar den som ”smörjmedel” på matens väg ner till magen. Med mindre saliv kan den kännas svårare att svälja.
Kerstin är då och då ute och pratar om mat och hälsa. Hon får ofta frågor om GI, Atkins och allt vad de olika kostråden kallas. ”Ska man äta potatis?” är en vanlig fråga.
– Visst ska vi äta potatis. Den är en basvara i den svenska kosten. En diabetiker kan behöva minska mängden potatis och lägga till exempelvis råkost eller bönor men annars är det inga problem, säger Kerstin och tillägger:
– Du som är frisk kan äta och dricka allt i lagom mängder och rätt proportioner. Och gör det lite trevligt runt måltiden – det är också bra för aptiten!
Elisabeth Gustafsson