Branden förändrade Räddningstjänstens arbete

Backabranden 1998 skapade många frågor, bland annat om räddningsinsatsen. I slutändan ledde det till att bland andra Räddningstjänsten i Storgöteborg genomförde en hel del förändringar för att förbättra kontakten med stadens medborgare, framför allt ungdomar.

– Redan före branden hade vi brandmän som arbetade heltid med socialt förebyggande och preventionsarbete. Efter branden insåg man att det fanns en misstro mot blåljuspersonal och mot samhället i stort bland många ungdomar. Som en del i det fick vi ta tag i misstron mot exempelvis Räddningstjänsten och ännu tydligare informera om hur vi arbetar, säger Pernilla Alsterlind, verksamhetsutvecklare på Räddningstjänsten i Storgöteborg och fortsätter:

– Det var en tumultartad räddningsinsats och det fanns ett stort behov av information kring varför Räddningstjänsten agerade som man gjorde. Det var omskakande och många hade frågor.

Bakom uniformen
Idag arbetar Räddningstjänsten aktivt med konceptet Människan bakom uniformen, som uppmärksammar jobbet men också personerna som arbetar inom verksamheten.

– En del i det vi gör mot anlagda bränder är att arbeta tillitsskapande och relationsskapande, bland annat mot ungdomarna i Göteborgs skolor. Redan 1997 – alltså året före Backabranden – fattades ett beslut i kommunstyrelsen om att vi skulle arbeta så, och vi hade startat upp det redan före branden. När branden inträffade insåg vi ännu mer att behovet av relationsbyggande är väldigt viktigt. Med brandmannen som förebild vill vi stimulera barnen till att tänka förebyggande kring bränder och vad som händer när larmet går. Det handlar om riskkunskap, att de ska veta vad de ska göra när det brinner.

Ökad tillit
En annan del för att öka medvetenheten om risker med anlagda bränder är de så kallade konsekvenssamtal som Räddningstjänsten har med skolungdomar.

– Vi följer upp händelser på skolor, som anlagda bränder, att någon avsiktligt tryckt på en larmknapp, att någon hanterat fyrverkerier inom eller om det har förekommit andra larm. Då kommer brandmän ut till den riskutsatta skolan. Vi sitter tillsammans polis, socialtjänst eller rektor och pratar med elever enskilt och med vårdnadshavare för att få dem att förstå vad riskerna med bränder, säger Pernilla Alsterlind.

Gustaf Berglund är brandingenjör på Räddningstjänsten i Storgöteborg och han pekar på flera förbättringar som har skett kring brandskydd efter Backabranden för 20 år sedan.

– Direkt efter diskoteksbranden var det många krogägare som hörde av sig till oss för att vi skulle se över deras brandskydd. Det kom också en ny lag om skydd mot olyckor 2005, som ersatte räddningstjänstlagen. Den förtydligade ägare och nyttjandehavares skyldigheter att ha ett skäligt brandskydd. Vad jag har hört har den nya lagen en koppling till diskoteksbranden eftersom det fanns vissa otydligheter om vem som hade vilket ansvar över brandskyddet. Vi på Räddningstjänsten är bland annat med och granskar lokaler för att de ska ha ett skäligt brandskydd. Vi ger råd och kan också komma med tvingande åtgärder, som att stänga, om det är för dåligt brandskydd, säger Gustaf Berglund.

När Pernilla Alsterlind sammanfattar utvecklingen sedan 1998 lyfter hon bland annat hur tilltron till stora delar har ersatt misstron till blåljuspersonal.

– Vi står för trygghet, säkerhet och omtanke, säger hon. Vi har en väldigt hög tillit i samhället idag. Utvecklingen går ju faktiskt mot att ungdomskriminaliteten minskar och man ska ha klart för sig att det är väldigt få personer som står för de anlagda bränderna vi ser numera.