Brottsförebyggande arbete har pågått i Göteborgs Stad i många år, under många olika processer och namn.
Men genom att Lennart anställts med den konkreta titeln brottsförebyggare kan han kanske ändå sägas vara något av en föregångare, följden av ett nytänkande.
Med över 27 års erfarenhet som polis har han dessutom onekligen en god grund att stå på i det brottsförebyggande arbetet, men det är knappast något krav för en brottsförebyggare att ha jobbat som polis:
– Nej absolut inte. Det viktigaste är snarare att man måste gilla att jobba med människor och då inte minst med ungdomar. Men visst har jag nytta av mina år som polis. Jag förstår ungdomarna och vet hur de tänker.
Inventerade behoven
Lennart kom 1999 till Gunnared och Gårdsten, där han är verksam, som projektanställd och han började sitt arbete med att göra en inventering av behovet av insatser i Gårdsten.
– Jag besökte alla skolor och förskolor, pratade med olika personalgrupper i stadsdelen och var med på föräldramöten för att sätta mig in i de förhållanden som rådde och höra vad människorna tyckte och tänkte om situationen i stadsdelen.
Det ledde sedan till en mängd insatser och i dag driver Lennart ett omfattande arbete med en rad olika aktiviteter bland ungdomar och deras föräldrar i Gårdsten.
Bland mycket annat har det startats en föräldraförening där man lyckats samla vuxna från olika kulturer och språkområden för att samarbeta kring trygghets- och ungdomsfrågor i området.
–Vi startade med att låta de vuxna samlas i grupper med sina egna landsmän eftersom de flesta tyckte att det var lättare att vara med då. Men efter tre år har vi nu kommit ända fram och fått med alla i samma förening och det fungerar fantastiskt bra, säger Lennart.
Läger och kamratstöd
För ungdomarna finns exempelvis en verksamhet med kamratstöd, ”Gårdstenskompisarna”, där elever får åka på läger till Tjörn och utbildas i konsten att vara en god kamrat, ett gott stöd till sina kompisar och bra förebilder för yngre.
I stort sett följer Lennart barnen från det att de är sex år gamla och genom hela grundskolan till dess att de gått ut nionde klass.
– Det förklarar lite om vikten av långsiktigt tänkande i det här arbetet. Som polis kan du påvisa konkret resultat för varje gripen och lagförd person.
– I det här jobbet kan du aldrig bevisa med siffror, svart på vitt, exakt hur många ungdomar du har räddat undan från att utveckla ett kriminellt beteende och hamna utanför samhället. Men på längre sikt kan man se en tendens när allt färre råkar illa ut.
– Det är därför helt avgörande med långsiktighet i all brottsförebyggande verksamhet. Att bara satsa på projekt är fel. Då bygger du upp något bra som efter en tid bara försvinner och du lämnar både ungdomar och deras föräldrar i sticket efter att först ha skapat förhoppningar hos dem. Det är förödande, säger Lennart.
Undervisar i etikfrågor
I skolorna undervisar han också emellanåt i Livskunskap. Det kan handla om allt möjligt från det att Lennart berättar om erfarenheter från sin tid som polisman till diskussioner kring attityder, beteenden och moral- och etikfrågor.
– Jag har kontakter med skola, socialtjänst, polis, fritidsarbetare, föreningar och de boende, med flera. Utan dessa kontakter står man sig slätt. En viktig medarbetare för mig är exempelvis Gårdstensbostäder. Det är viktigt att frågan om den fysiska miljön i området lyfts fram och det har vi gjort och därför känns det att hela Gårdsten är på gång, säger Lennart.
Han menar att inventeringen i Gårdsten visar att det egentligen finns underlag för två brottsförebyggare i stadsdelen och han tror att alla stadsdelar skulle tjäna på att satsa på trygghetsarbete med egna brottsförebyggare.
– Det krävs emellertid mycket tålamod, tid och en del pengar. Men det är en oerhört god investering, både ur humanitär och ekonomisk synvinkel. Vandaliserade skolor och ungdomar som hamnar snett kostar som bekant en hel del, säger Lennart.