Burgårdselever deltar i demokratiutbildning

– Det var bara syftet med projektet som var klart – att öka elevernas demokratiska kompetenser. Vi har sedan skapat allt tillsammans och på så sätt blev projektet i sig en övning i demokrati, berättar Sandra Sakars Toresson, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Burgårdens gymnasium.

– Det har varit utmanande emellanåt att allt varit oklart, men roligt att få göra så mycket arbete hands on. Och det har känts meningsfullt då våra elever behöver träning i demokrati, säger Gustav Karlsson som är lärare i sociologi.

”Vi får arbeta mer praktiskt”

Eleverna fick välja hur de ville läsa sin sociologikurs och några valde det traditionella sättet och några att läsa i projektet. Men det är samma kunskapskrav som gäller.

– Fast vi får arbeta mer praktiskt, vara kreativa och uttrycka oss så vi är nog mer motiverade och mindre trötta i klassrummet, säger Tatjana på samhällsprogrammet.

Avslutas med demokratikonferens

Projektet har pågått i två år för eleverna. Förutom digitala och fysiska möten med de andra skolorna där man byggt upp projektet och tagit fram 13 olika arbetsteman har Göteborgseleverna gjort studiebesök och besökt olika verksamheter för att praktisera sina kunskaper. Och två tjejer från Burgården har tagit fram projektets logotyp.

Logotypen som eleverna tagit fram.

Under våren tar projektet slut. Det sista och största eleverna genomför i projektet är att gemensamt hålla i en demokratikonferens där de genomför olika workshops för ca 120 andra gymnasielever.

Konferensen genomfördes i Oslo 5–7 mars, på Kuben vidaregående skole med avslut på det anrika Litteraturhuset.

Vad har varit roligast?

– Att få lära känna ungdomar i de andra länderna, säger Khadija, som läser samhällsprogrammet.

– Att vi har lärt oss så mycket, säger Elif, som också läser på samhällsprogrammet. Vi har gjort mycket praktiskt, vi får bestämma och lärarna är med mer som handledare.

Vad har varit den största utmaningen?

– Språket, säger alla. Vi bestämde tidigt i projektet att vi inte skulle prata engelska med varandra, för att försöka lära oss de andra nordiska språken.

– På grund av språksvårigheterna måste man vara extra koncentrerad och närvarande vid samtalen. Det går inte att sitta med mobilen, säger Gustav.

– Ibland känns det som om öronen har blött, skrattar Sandra. Många av våra elever har inte svenska som modersmål och en del har bara varit här några år, vilket gör det extra tufft för dem.

– Förra året när vi var i Danmark var jag ensam från skolan i min grupp. Det var tufft men jag fick öva mig på att uttrycka mig själv och mina egna tankar, bekräftar Khadija.

Vad har eleverna lärt sig?

– Det ska bli intressant att se vad de själva tycker om den saken, säger Gustav. I början av projektet fick de fylla i en enkät där de skattade sina demokratiska kunskaper, och nu i slutet ska de få fylla i samma blankett igen. Alla kan plugga demokrati teoretiskt, men i det här projektet har de verkligen fått öva på demokrati.

– För oss lärare är det jättelätt att se deras utveckling. De har fått mer självförtroende och mer praktisk kunskap och förståelse, säger Sandra. Det säger lärarna i de andra länderna också och vi ser i stort sett samma sak – tysta elever som plötsligt börjar prata, ökad samarbetsförmåga och en del elever som blir aktiva och tar tag i saker.

Vad kommer ni lärare att ta med er från projektet?

– Jag har fått det bekräftat att demokrati tar tid. Både att lära sig och att genomföra. Det är en långsam process men det är viktigt att låta det ta tid. Man ska både fatta beslut, diskutera och omvärdera sina åsikter, säger Gustav.

– Jag har tagit till mig att låta eleverna tillämpa kunskaperna mer praktiskt, säger Sandra. Jag ska pusha ut mina elever till mottagare utanför det egna klassrummet mer. Att rikta sig till en mottagare och göra något positivt för någon annan ökar motivationen och får eleverna att växa och utvecklas.