Få göteborgare, som rör sig i centrum, har kunnat undgå att lägga märke till det pågående arbetet med Götaleden och Götatunneln. Det är inte första gången området utmed S:t Eriksgatan har förändrats. Bland annat fyllde man i början av 1800-talet ut hamnbassängen till ungefär vad vi ser idag vid Lilla Bommen och Packhuskajen.
Götavraket som blottade sitt första spant för arkeologerna i somras, hittades alltså något hundratal meter in från dagens älvfåra, vid nivån för den dåvarande strandlinjen.
– Vraket är unikt på så sätt att få, mindre fartyg från 1700-talet blivit kartlagda i Västsverige, säger marinarkeologen Staffan von Arbin.
Cirka 250 år gammalt
Arkeologer från Riksantikvarieämbetet registrerar alla schaktningar i tunnelområdet. En del vet man skall komma fram, t ex rester av bastioner och kurtiner, dvs de gamla försvarsverken, vilka också har undersökts arkeologiskt under hösten som gått. Götavraket blev däremot en överraskning och man kallade in marinarkeologer från Bohusläns Museum. 
Det elva meter långa vraket visade sig vara ganska intakt, klinkbyggt av ek och furu. Dessvärre saknades en del av styrbords (höger) sida. Båten var byggd spetsig i för och akter och man har troligen kunnat både ro och segla den. En dendrokronologisk undersökning kan ge en ganska exakt bestämning av hur gammalt vraket är. En gissning än så länge är att Götavraket är byggt på mitten av 1700-talet. Undersökningarna fortsätter men under mer bekväma förhållanden inomhus
Flyttades inomhus
En månads arbete på utgrävningsplatsen förberedde möjligheten att flytta vrakdelarna inomhus, till en verkstadslokal i Angered. Isärplockat men noggrant sorterat har vraket nu blivit 200-300 olika delar placerade i stora vattenfyllda kar i väntan på en omfattande dokumentation. 
Staffan von Arbin kontrollerar vrakdelarna och arkeologen Ola Kadefors sitter vid datorn. Han har ett stort arbete framför sig med all information som skall in i Riksantikvarieämbetets standardiserade dokumentationssystem. Ola förklarar att det är mycket som skall registreras men när det väl är gjort, så har man många olika möjligheter att använda sig av uppgifterna.
Rekonstruktion?
Man väntar nu på att Länsstyrelsen och Vägverket skall fatta beslut om vrakets framtid. Arkeologernas vision är att kunna bjuda allmänheten glädjen att få beskåda vraket ihoppusslat och färdigkonserverat lagom till invigningen av Götaleden om några år, kanske sida vid sida med en rekonstruktion av båten.
Marin ordlista
Klinkbygge: Kanterna av bordläggningsplankorna skjuter in under varandra.
Spant: Balkar tvärskepps utmed bordläggningen. Ger båten dess form och styrka.
Dendrokronologi: Ett sätt att tidsbestämma träet med hjälp av årsringarna. Vid åldersbestämning av vrak måste man även tänka på att brädorna kan ha varit olika gamla redan vid bygget och att vissa delar kan vara nyreparerade vid tiden för sänkning.
Konservering: Ofta med s k PEG-metoden; man fyller tomrummen efter förstörda träceller med en speciell lösning.