Planerna för ett naturgaseldat gasturbinkraftvärmeverk i Ryahamnen har funnits i närmare 15 år. Regeringen gav sitt första tillstånd redan 1991 och i Göteborg råder politisk enighet kring planerna. Kommunstyrelsen har ställt sig positiv, och på torsdag den 5 juni väntas kommunfullmäktige anta detaljplanen och därmed ge klartecken för byggstart. Kommunfullmäktige ska också ta ställning till investeringen.
Skattelagar ska ändras
Det kommande bygget är en jätteinvestering på närmare 1,7 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas Götaleden som beräknas kosta 2,8 miljarder varav Göteborgs stad står för en fjärdedel, 700 miljoner kronor.
Det har dröjt ända tills nu innan Göteborg Energis investering kunnat göras lönsam. Det som satt käppar i hjulen har varit kraftvärmebeskattningen. Men lagstiftningen är på gång att ändras.
EU håller just nu på att ta ställning till de förändringar i skattelagstiftningen för kraftvärmeverk som den svenska regeringen har föreslagit.
De ändrade reglerna skulle innebära en kraftig sänkning av skatterna för kraftvärmeproducenterna. Från 15,5 öre till 3,6 öre per kilowattimme.
– Vi väntar besked från EU inom en månad. Vi tror på ett positivt besked, allt tyder på det, säger Ola Nordgren som är projektledare för Göteborg Energis planerade jättebygge.
Regeringen måste ge klartecken
Ännu ett hinder kvarstår dock innan spaden kan sättas i jorden. Det gamla miljötillståndet för gaskraftvärmeverket gick ut i december 2002.
– Vi har begärt förlängning av tillståndet, miljödomstolen har i princip sagt ja, nu ska regeringen besluta, men vi väntar oss ett positiv besked även där, säger Ola Nordgren.
Det miljödomstolen överlämnat till regeringen att ta ställning till gäller möjligheten att konvertera anläggningen till biogasdrift och att vid behov kunna köra så kallad full kondensdrift då verket enbart producerar el.
Detta är dock ett par mindre punkter som Ola Nordgren inte väntar ska ställa till några problem.
– Och när tekniken väl är framme kommer det inte att vara några problem att konvertera anläggningen till biogas, säger Ola Nordgren.
Kommunfullmäktige gav i juni förra året klartecken till att påbörja upphandling av bygget och under året har marken ute vid Ryahamnen röjts. Några cisterner och gamla byggnader har rivits och marken har sanerats.
Upphandlingsarbetet pågår fortfarande så det vill Ola Nordgren inte kommentera i dagsläget.
Farhågor för Rya skog
De invändningar som kommit mot det planerade bygget gäller länets äldsta naturreservat, Rya skog, som fridlystes redan 1928. Rya skog är ett unikt sumpskogsområde med flera sällsynta mossor, lavar och djurarter och är känslig för förändringar i grundvattennivån.
Bland annat har Naturskyddsföreningen, Göteborgs Ornitologiska förening och Lundby Egnahemsförening varit oroliga för att den nya verksamheten ska skada skogen genom ökade koldioxidutsläpp, buller och sänkta grundvattennivåer.
Under remissförfarandet har bland annat Stadsmuseet krävt att ett kontrollprogram måste följa upp eventuella konsekvenser för Rya skog. Därför mäts grundvattennivåerna kontinuerligt sedan år 2000. I flera år framöver ska också utsläpp i luften mätas, och växt- och djurlivet inventeras regelbundet av Stadsmuseet och miljöförvaltningen.
– Helst hade vi sett en grönare lösning där Rya skog knyts samman med Rya nabbe. Men marken där kraftvärmeverket ska byggas är sedan tidigare exploaterad, och Rya skog kan kanske snarare gynnas av bygget i och med att grönområdet omkring värmeverket faktiskt ska utökas, säger naturvårdsintendent Lennart Gustafson, vid Stadsmuseets avdelning för natur- och kulturmiljövård.
Belyst på kvällstid
Liljewalls arkitektbyrå har stått för idéerna bakom det särskilda gestaltningsprogram som ingår i detaljplanen. Den nya jättebyggnaden ska också vara vacker att se på, och den 100 meter höga skorstenen ska bli en smäcker skapelse med effektfull belysning
– Den här stora processbyggnaden kommer att ligga på en synlig plats för många resenärer, vi har varit ute med helikopter och panorerat för att se hur byggnaden kommer att upplevas från till exempel Stena-båtarna, säger Bjarni Ingvason på Liljewalls arkitekter.
– Vi har föreslagit en stor glasfasad, där man kan se de stora maskinerna tydligt utifrån. De skulle kunna målas i kraftiga färger och belysas kvälls- och nattetid, väl synliga från hamninloppet, säger Bjarni Ingvason.
Fotomontage: Liljewalls arkitekter