Det är fredag eftermiddag och lugnet har precis lagt sig i lokalen.
– Vi har haft lunch och nu är deltagarna på väg hem. En del åker hit kollektivt medan andra tar flexresa eller beställer färdtjänst. Det har varit en givande förmiddag! Vi fick besök från närpolisen som berättade om hur du som äldre kan skydda dig mot bedrägerier, säger Ann.
Just besök från olika verksamheter är en populär aktivitet bland deltagarna.
– Vi har bland annat haft besök från Sjöfartsmuseet efter önskemål från deltagare. En annan omtyckt aktivitet är såklart musik. Det går alltid hem! Vi har ofta någon här som spelar musik och sjunger, säger Ann-Charlotte.
Nytt upplägg på planeringsdagen
Och till vårens planeringsdag så fick enhetschef och verksamhetsutvecklare ny input från deltagare.
– Vi informerade våra deltagare om att vi kommer ha stängt för planeringsdag. Och då var det en herre som sa: ”Men vi då? Det är väl vi som ska planera?”, säger Ann.
Ann tyckte det låg något i det. Sagt och gjort så hade hon stämt av med sin chef.
– Vi tyckte nog alla att det var en bra idé att planera tillsammans. Så vi satte i gång och ordnade med inbjudan till cirka 50 deltagare, säger Ann.
– Informationen spreds också mellan deltagarna. Vi har ju fem olika grupper, en för varje dag, och många var positiva till initiativet minns jag, säger Ann-Charlotte
Många bra idéer från deltagarna
Det kom bortåt 20 deltagare till det smått historiska planeringsmötet.
– Vi delade upp oss i två grupper och pratade bland annat om hur vi kan påverka vad vi ska och vad vi vill göra på dagverksamheten. Deltagarna fick också skriva förslag på post-it-lappar och sedan fick grupperna redovisa sina förslag, säger Ann-Charlotte.
Och resultatet lät inte vänta på sig.
– Vi fick många bra förslag, allt från utflykter och musikunderhållning till grillning. Alla deltagare fick komma till tals. Det var fint att se gemenskapen och att de var så engagerade. Att få spåna och planera tillsammans ska inte underskattas, säger Ann.
Från planering till verklighet
Det tog inte lång tid förrän önskemålen från planeringsdagen snart blev verkliga.
– Vi satte i gång så snart vi kunde. När vi planerar tar vi alltid hänsyn till våra deltagare och gruppdynamiken. Det syns kanske inte, men det är rätt mycket att tänka på för att allting ska flyta på, säger Ann-Charlotte.
Ann och Ann-Charlotte berättar att förslaget om att grilla tillsammans blev lyckat.
– Vi hade ju ingen grill, men det lät inte stoppa oss. Vår chef fixade en elgrill och en deltagare tog med sig grilltillbehör. Det blev jättetrevligt och alla i gruppen hjälpte till med något. Vi märker verkligen att våra deltagare utvecklas och stärks när vi tar vara på deras förslag och idéer, konstaterar de.
Dagverksamhet
Vad är dagverksamhet och vad är skillnaden mot daglig verksamhet?
Dagverksamhet, finns för den som är 65 år eller äldre och lever med en demenssjukdom, har haft stroke eller har behov av social samvaro. Den sociala verksamheten vänder sig också till den som har psykisk ohälsa, är ofrivilligt ensam eller socialt isolerad. För att delta i en dagverksamhet behövs ett beslut av en socialsekreterare. Dagverksamheten kan också ge den som vårdar en närstående i hemmet en viktig avlastning.
Daglig verksamhet, om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt att få ett vanligt arbete kan du ansöka om daglig verksamhet. Arbetsuppgifterna är anpassade efter dina intressen och behov och ska vara så lik ett arbete som möjligt.
Dagverksamhet i Göteborgs Stad
I Göteborgs Stad finns det totalt 17 dagverksamheter. De vänder sig till dig som har demenssjukdom, haft stroke eller behöver socialt umgänge och bryta social isolering eller ensamhet
– På Brunnsbo har vi två verksamheter, kognitiv svikt samt social inriktning, även om vi gör mycket tillsammans. På planeringsmötet deltog exempelvis deltagare från bägge verksamheterna, säger Ann.
Ann och Ann-Charlotte berättar att dagverksamheten har utvecklats mycket.
– Vi har en bra chef som tillåter oss och deltagarna att utvecklas. Vi försöker alltid ta vara på deltagares idéer och förverkliga dem. Det ska vara personcentrerat, alltså att vi utgår från personens behov och förutsättningar. Det finns många ensamma och stora behov av att umgås och röra på sig. De kan prata med oss om allt, vi finns där för dem, säger Ann och Ann-Charlotte.
Pingis – en brobyggare
– Att jobba socialt med människor är stimulerande och utvecklande. Att få umgås och röra på sig betyder otroligt mycket. En mycket uppskattad fysisk aktivitet är att spela pingis. Då får du öva motorik utöver motion och socialt umgänge. När vi har deltagare som pratar olika språk, så förenar pingisen dem. Du kan vara social utan att behöva prata, säger Ann.
Och till hösten väntar en konferens om demens. Ann och en annan kollega ska dela med sig av planeringsdagen. Det är nämligen fler som är intresserade av konceptet.