Det kalla vädret i början och slutet av förra året var en bidragande orsak. Kylan orsakade inversioner som resulterade i ovanligt många timmar med mycket höga halter av kvävedioxid.
De senaste åren har medelhalterna av kvävedioxid vid takstationerna minskat. På grund av det extrema vädret förra året har den trenden nu brutits.
Normerna överskreds vid samtliga mätstationer
Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid började gälla år 2006, med värden för år, dygn och timma. Dygnsnormen överskreds förra året vid samtliga fasta mätstationer i Göteborgsområdet.
På Sprängkullsgatan i Haga överskreds till och med årsmedelvärdet, det som är lättast att klara. Senast det hände var 2006. I Haga var antalet överskridanden av tim- och dygnsnormen rekordstort. Här överskreds timvärdet i hela 564 timmar under året.
Sämre luft än i Stockholm och Malmö
Ingen av de tre svenska storstäderna klarade normen för kvävedioxid förra året. Vid mätplatserna i takhöjd har luften varit sämre i Göteborg än i Stockholm och Malmö. Och Göteborg har haft ett antal timmar med halter över timnormen (200 µg/m3 i gatunivå.) Sådana höga halter har inte förkommit alls i Stockholm eller Malmö.
– Vi har en annan topografi, med dalgångar och höjder, vilket gör att vi oftare får inversion och det är avgörande för kvävedioxidhalterna, säger miljöutredare Maria Holmes som sammanställt årsrapporten.
– Dessutom har vi sjöfarten, som betyder väldigt mycket för utsläppen av kvävedioxid och partiklar.
Faktum är att sjöfarten i Göteborg, främst färjorna till Danmark och Tyskland, i rena utsläpp står för lika mycket som vägtrafiken.
– Det innebär inte att fartygen bidrar med hälften av halterna i stadsluften, eftersom sjöfarten är lokaliserad i hamnområdet, men det är ändå en betydande påverkan på halterna i Göteborg, säger Maria Holmes.
Ingen svaveldioxid och sot i luften
Däremot ser det mycket bra ut för svaveldioxid och sot, där halterna fortsätter att minska. Från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 60- och 70-talet har de halterna minskat till knappt mätbara värden.
Det ser också bra ut vad gäller små partiklar i luften, så kallade PM10, där trenden med minskande halter de senaste åren fortsätter.
Det extrema väderåret var rent av gynnsamt ur partikelsynpunkt. All snö sköljde nämligen partiklarna ur luften. Och när snön låg kvar bidrog den till att hindra partiklar att virvla upp från asfalt och däck.
En annan del av förklaringen till lägre partikelhalter kan vara den spridning av dammbindningsmedel som skett på vissa gator under vinter och tidig vår. Miljöförvaltningen har på senare år gjort särskilda prognoser utifrån förväntat väder för att se om partikelhalterna kan komma att överskrida normen. I så fall rekommenderas spridning av dammbindande medel.