Salwan Zaynal vid dammen på Kryddvägen i Angered. Här rinner dagvattnet från norra Gårdsten. Föroreningarna sjunker med tiden till botten och schaktas sedan bort. Dammen är tätad i botten för att föroreningarna inte ska gå ner i grundvattnet. Det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Foto Ulrika Naezer
Dammar och diken ska minska föroreningar i åar och sjöar
För tre år sedan undersöktes 13 vattendrag runt om i Göteborg. Elva av dem hade för höga halter av fosfor, koppar, zink, arsenik, mikroplaster och andra miljöskadliga ämnen.
– För 60 år sedan var det ingen som tänkte på dagvatten. Men med ökad trafik, industrier och annan mänsklig aktivitet har föroreningarna i vattendragen ökat. Därför måste vi bygga fler reningsanläggningar, säger Salwan Zaynal, projektledare på Kretslopp och vatten.
En till två anläggningar per år
2021 skulle Sveriges vattendrag ska ha uppnått ”god status” men Göteborg har fått dispens till 2027. Kretslopp och vatten satsar därför på att bygga fler dammar och diken för dagvattenrening. Målet är att bygga en till två anläggningar per år.
De två senaste anläggningarna är dels en damm på Kryddvägen i Angered, dels ett 2,3 kilometer långt dike längs Björlandavägen. Näst på tur att få dagvattenrening är Lärjeån som idag är förorenad med dagvatten från Angered.
Genom att bygga fler reningsanläggningar hoppas Göteborgs Stad kunna minska föroreningarna. Kretslopp och vatten har identifierat över 100 platser där man kan bygga anläggningar för dagvattenrening. Detta skulle få bort 40 procent av föroreningarna till en kostnad på 1,7 miljarder kronor. För att ytterligare minska föroreningarna i dagvattnet krävs bland annat minska bilkörning, att inte övergöda odlingar och mindre nedskräpning.