Jonathan Edwards, legendarisk världsrekordhållare som är med och leder invigningen av EM i friidrott, minns VM på Ullevi.
Det är när jag går på toaletten jag verkligen minns Göteborg. För på toalettväggen hemma hänger en bild på mig själv från finalen i tresteg under friidrotts-VM 1995.
Fortfarande blir allt väldigt känsloladdat när jag ser på bilden och tänker tillbaka. Och tro det eller ej, det är först nu jag börjar vänja mig vid att kunna säga att jag är världsrekordhållare. För jag kunde själv aldrig föreställa mig att mitt världsrekord på 18,29, skulle stå sig efter 11 år.
Jag arbetar nu också som sportkommentator för brittiska tv-bolaget BBC. Och jag måste erkänna en annan sak – rekordet kommer sannolikt att stå sig även efter EM. För ingen av de trestegshoppare som kan slå rekordet har varit i närheten av den längden det senaste halvåret. Det krävs ungefär en halvmeter till av dem innan jag blir orolig.
Men tävlingarna kommer att bli fantastiska. För ända sedan 1995 har jag känt att det finns speciella band mellan mig och Sverige, och Göteborg i synnerhet. De banden knöts just under VM på Ullevi. All den värme jag upplevde från alla göteborgare jag träffade under VM, och den fantastiska publiken inne på Ullevi, kommer jag aldrig att glömma.
Och vi är många i idrottsvärlden som längtar tillbaka till Göteborg. Även vi vill uppleva en sådan folkfest och så välorganiserade tävlingar igen.
För mig personligen hoppas jag att det ska bli ännu bättre. För när jag själv tävlade kunde jag ju inte delta i själva festen. Den pågick där i bakgrunden som ett slags diffust surr. Min koncentration låg helt och hållet på att tävla. Så i år hoppas jag att kunna ta igen lite av det jag missade vid VM.
En personlig höjdpunkt under EM är att jag fått äran att vara med om att leda invigningsceremonin på Götaplatsen. Och jag hoppas att så många som möjligt av er kommer för att titta. Det är nämligen göteborgarna själva som gör det så lätt att gilla Göteborg.