Digitala samtal stärker föräldrar och motverkar utanförskap

Ikraam Xasan Siyaad är trygghetskoordinator vid socialförvaltningen Nordost.

− Information skapar förståelse. Om du som förälder vet vad du kan förvänta dig av skolan eller hur du söker hjälp av myndigheter ökar din känsla av trygghet och delaktighet. Kunskap är en vaccination mot utanförskap, säger Ikraam Xasan Siyaad, trygghetskoordinator vid socialförvaltningen Nordost.

Hon är initiativtagare till förvaltningens omtyckta och välbesökta föräldramöten som sker digitalt varje onsdag. Idéen väcktes när hon ledde föräldrautbildningar.

− Jag märkte att det fanns ett stort behov av att få prata och bearbeta händelser och frågor som rör samhället. Så jag började ordna möten med inbjudna yrkespersoner som kunde svara på frågor och dela med sig av sin kunskap. Det kunde vara en polis, lärare, sjuksköterska eller socialsekreterare.

Pandemi skapade nya möjligheter

Under pandemin blev mötena digitala, vilket visat sig vara en positiv förändring. Nu är det enklare för föräldrar, som annars kanske inte skulle vara med, att ta steget och delta. Dessutom kan många fler föräldrar vara med. Vissa möten har haft nästan 100 deltagare.

− Många föräldrar har passat på att bjuda in grannar och vänner. Det är fantastiskt att se mammor, som till en början är tysta och ovana vid sammanhanget, börja prata, dela med sig och bli stärkta.

Ikraam Xasan Siyaad håller i föräldramötena tillsammans med sin kollega Bettan Byvald som också är trygghetskoordinator på socialförvaltningen Nordost. Deras förhoppning är att träffarna ska öka tilliten till offentliga myndigheter och samhället i stort.

− Utan kunskap och förståelse skapas lätt myter och en grogrund som en del människor kan utnyttja till sina egna intressen. Misstro mot vaccineringen mot covid−19 är ett exempel, säger Ikraam Xasan Siyaad.

Föräldrarna väljer samtalsämne

De digitala mötena sker i nära samverkan med olika föreningar och verksamheter. Ämnena eller utgångspunkten för samtalen varierar. Ibland handlar det om att sprida information kring en specifik händelse eller företeelse som skapat oro och andra gånger kan det vara en kunskapshöjande insats inom något område.

− Jag brukar säga till föräldrarna att vi jobbar för er och fråga vem de vill prata med. Föräldrarna äger sina egna frågor och definierar problemet. Sedan försöker vi tillsammans med professionella formulera lösningar.

Ikraam Xasan Siyaad märker att samtalen har en positiv effekt. Både på tilliten till myndigheter i stort och för de enskilda individerna. Deltagarna välkomnar den nya kunskapen och broarna som byggs.

− Vi har till exempel haft möten som inletts ur en infekterad situation med skolan, där föräldrars förtroende för verksamheten och personalen är låg. Men efter att den inbjudna rektorn eller läraren berättat om sitt perspektiv och bemöt frågor slutar mötet till och med att föräldrarna försvarar skolan gentemot andra kritiker.  Staden är  även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda

Trygg stad för alla
Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.