Larmrapporterna om sockerfällor, fettbomber och för mycket stillasittande duggar tätt. Barn har förhöjt blodtryck och 30-åringar får åldersdiabetes.
– Men medaljen har en framsida. Vi kan göra mycket och små förändringar ger stora effekter, säger Peter Friberg, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
> Peter Friberg är läkare med hjärt- och kärlsjukdomar som specialitet.
– Jag har sett konsekvenserna av en livsstil som vi människor inte är anpassade för. Det är stroke, hjärtsvikt, njursvikt, högt blodtryck, igenkleggade blodkärl. Symtomen kan drabba som en blixt från klar himmel, men molnen har funnits där från och till länge, om man bara hade varit uppmärksam, säger Peter.
Han har i många år forskat om hur matvanor och fysisk aktivitet påverkar oss. De senaste åren har forskningen också inriktats mot psykisk hälsa – hur stress påverkar och då främst barn och ungdomar. Bland annat har man kunnat se att tonårsflickor har förhöjt blodtryck i skolan, medan pojkarna har samma blodtryck både i skolan och hemma.
– Vi vet inte vad det betyder, men det tyder på att flickor är mer pressade än pojkar. Eller är det förhöjda blodtrycket en naturlig utvecklingsfas hos unga flickor? Och ger det något avtryck i den fortsatta hälsoutvecklingen?
”Dra ur sladden till datorn”
Några svar på de frågorna finns alltså ännu inte, men kopplingen mellan kropp och själ är viktig, menar Peter Friberg.
Dock vet vi med säkerhet att våra förändrade matvanor har lett till ökad övervikt, att fler och allt yngre personer får diabetes typ 2 (som förr kallades åldersdiabetes) och andra vällevnadssjukdomar. Fast de kanske bör kallas fellevnadssjukdomar?
Matvanorna ser annorlunda ut, jämfört med för bara ett par decennier sedan. Då kunde matlagning få ta en och en halv timma per dag. I dag lägger vi i genomsnitt 14 minuter på att laga middag. Sötad, kolsyrad dryck till maten har blivit vardag. För 35 år sedan drack genomsnittssvensken 30 liter läsk per år. I dag är den siffran uppe i 97. Godis äts inte bara på lördagar.
– Samtidigt som vi ökat vårt energiintag sitter vi mer still. Och det är lätt att hänföra till datorernas och tevespelens intåg i hemmen, säger Peter Friberg.
Han tror inte att det går att skruva tillbaka klockan, men framför allt barn och ungdomar måste börja röra på sig mer.
– Dra ur sladden till datorn. Det blir ett himla liv, men det får man ta som förälder, säger Peter som talar av egen erfarenhet.
Skollunch för bara fyra kronor
Men det är inte bara i hemmen som Peter Friberg vill se en förändring.
– Hur många av oss vuxna skulle acceptera en lunch där råvarorna bara får kosta fyra kronor? Det är en oerhörd nonchalans att behandla skolbarnen på det sättet.
Han betonar att det inte är skolmaten som är dålig. Med de förutsättningar man har så är den riktigt bra. Men tänk vad som skulle kunna göras för tio kronor per portion.
– Frukt, ett par mackor och ett glas mjölk i stället för cola och kokosboll som ungarna går till fiket och köper när de blir sugna. Släng ut läskautomaterna och bullarna från skolorna!
Förskolan, skolan, sjukvården och andra instanser måste hjälpas åt för att ge barnen en bra grund. Byt ut nybakad sockerkaka och saft som fredagsmys i förskolan mot en smarrig fruktsallad. Inför en matskola i grundskolan, där matlagning integreras med andra ämnen, som matematik, biologi, fysik, geografi.
Små insatser ger stora effekter
– Och så måste läroplanens rekommendation om minst en halvtimmas rörelse varje dag tas på allvar. Barn presterar bättre när de rör på sig, säger Peter Friberg och menar att det hänger på skolledningen att förändringar av det här slaget genomförs. Och på en del håll är det på gång.
– Vårt ansvar är att behålla friskheten. Relativt små insatser ger stora effekter. Vi har gjort studier där friska personer kunnat sänka sitt blodtryck och onda kolesterol bara genom att cykla 40 minuter, tre gånger i veckan eller äta medelhavsinspirerad kost, säger Peter Friberg och drar en parallell till pensionsförsäkringar.
– Det är ju ingen som börjar betala en sådan vid 64 års ålder. Vi börjar tidigt som en investering som vi ska ha nytta av när vi blir äldre. På samma sätt måste vi göra biologiska investeringar genom att äta rätt och röra på oss nu. Inte sedan.
Elisabeth Gustafsson
Tips från doktorn:
• Barn (och vuxna) måste röra på sig. Dra ur sladden till datorn och teven, promenera med barnen till skolan. Man kan ordna ”gående bussar”.
• Låt barnen äta godis, men bara på helgen.
• Drick vatten eller mjölk till maten på vardagar.
• Vi behöver fett, men rätt fett. Vi blir mätta av fett medan socker sätter igång suget och vi äter mer.
• Inför elektronisk vila från klockan nio på kvällen. Alltså – mobiltelefoner ska vara avstängda på natten så man inte väcks av telefonsamtal eller sms-meddelanden. Återhämtningen under sömnen är jätteviktig.
• Ät inte för sent och ät eller drick framför allt inte något med socker i före sängdags. Det ökar insulinutsöndringen vilket gör det svårare att somna.
• Sluta baka kakor och bullar på dagis. Gör en fruktsallad i stället.
• Släng ut läskautomater, bullar, kakor och godis från skolorna.
• Satsa mer på skolmaten och på miljön i skolmatsalarna.
• Mer gympa i skolan!
• Lär barnen att laga mat.