Elsparande på äldreboenden belönas med trivselpengar

Den kommunala fastighetsförvaltaren MedicHus har under lång tid arbetat med olika tekniska åtgärder för att spara energi i stadens äldreboenden. För att kunna minska energiförbrukningen ytterligare var det nödvändigt att även förändra användarnas beteende.

Inga försämringar för de boende

– Vi startade med ett hus 2004. Året därpå hade vi elva hus med i projektet och nu är det sexton äldreboenden som deltar. Sex nya tillkommer enligt planerna för nästa år, berättar Lena Åvik, miljösamordnare på Medichus.

– Tanken är att detta snart ska övergå från att vara projekt till att bli kontinuerlig verksamhet.

Arbetet läggs upp så att de anställda själva, i samarbete med drifttekniker, förvaltare och miljösamordnare, får komma fram till vilka åtgärder som skulle kunna spara energi, i första hand el. Fokus ligger till stor del på sådant som har med vanor att göra – som att släcka lampor, stänga av apparater som inte används och att vädra på ett rationellt sätt.

Men även mindre tekniska installationer kan bidra till lägre elförbrukning: Lågenergilampor, rörelsevakter för belysningen och dörröppnare som medför att tunga dörrar stängs i stället för att lämnas stående på vid gavel.

– Det handlar bara om åtgärder som inte försämrar inomhusklimatet för de boende eller för personalen, betonar Lena Åvik.

”Många små och enkla åtgärder”

Efter ett år uppgår alltså den genomsnittliga elbesparingen till 7,5 procent. De elva hus som varit med minst ett år i projektet har sparat lika mycket el som krävs för att värma 24 villor.

– Det är inte så konstigt att besparingarna blir stora. Våra äldreboenden är stora fastigheter med mycket aktivitet som pågår dygnet om, säger Lena Åvik.

Vissa äldreboenden har lyckats spara betydligt mer än genomsnittet, men Medichus vill undvika att rangordna dem.

– De har alla varit duktiga på att spara, men förutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika fastigheter.

På Annedals äldreboende sjönk elförbrukningen med över tio procent under projektets första år.

– Det var många små och enkla åtgärder som åstadkom besparingen. Sådant som att stänga av datorn när den inte används och att tvätta med fyllda maskiner, berättar boendechefen Else-Marie Schönbeck.

Energisnålt beteende ska bli rutin

– Jag är säker på att de flesta i personalen även tar med sig det förändrade beteendet in i sitt eget privatliv, tillägger hon.

De pengar som sparas in i form av lägre elkostnader går första året ograverade tillbaka till personalen. Andra året är återbäringen hälften av besparingen och tredje året en tredjedel.

– Men om personalen lyckas sänka energiförbrukningen ytterligare så får de behålla hela den besparingen, förklarar Lena Åvik.

Tanken är att det energisnåla beteendet efter tre år ska ha etablerats som en rutin – något som bara rullar på automatiskt. Lena Åvik ser ingen risk för att belöningen de första åren ska göra de anställda ointresserade av att spara utan att få ekonomisk ersättning för det.

– Man ska ha klart för sig att det inte blir några stora pengar om man slår ut summan på alla anställda. Det kanske räcker till en bättre middag och det ska bara ses som en uppmuntran.

Vad personalen på Annedals äldreboende ska göra för de cirka 45.000 kronor som blev deras ”elåterbäring” bestäms på ett möte i nästa vecka. Else-Marie Schönbeck gissar på någon sorts gemensam aktivitet.