Energirådgivarna ger lysande idéer

El och uppvärmning kan vara dyrt. Men ibland är goda råd gratis. Hos Göteborgs Stads energirådgivare är de dessutom garanterat opartiska.
Bergvärme eller pellets, fjärrvärme eller olja? Bundet eller rörligt elpris? Billigaste lösningen eller den miljövänligaste?
För Annika Källvik och Mats Danielsson, Göteborgs Stads energirådgivare hos Konsument Göteborg, är dagarna fulla av den typen av frågor.
– Vi ger råd och hjälp och agerar bollplank, ur ekonomisk synpunkt men även med hänsyn till miljön. Det vi kan bidra med är en bredare kunskap som alla inte har själva. Och så är vi opartiska – vi har inga egna intressen i det här, säger Mats Danielsson.
– En del som kommer hit har varit i kontakt med olika försäljare av till exempel värmepumpar men tycker ungefär att ”de vill ju bara sälja”. Då vänder de sig till oss för att få en motvikt, säger Annika Källvik.
Egen kalkyl på webben
Energirådgivarna hjälper privatpersoner, organisationer och mindre företag i kommunerna Göteborg, Partille och Öckerö. Förutom rådgivning på telefon och i lokalerna på Postgatan finns även en mer utåtriktad verksamhet som bland annat består av föreläsningar, deltagande på mässor samt inte minst en webbsida där det bland annat går att göra en egen energikalkyl.
Några hembesök gör de däremot inte. Inte heller fattar de beslut åt folk.
– Fast vissa vill nog egentligen att vi ska säga till dem precis hur de ska göra. Men vi ger snarare hjälp till självhjälp. Vi ger råden, de måste ta beslutet. Vi försöker se hur folk är som personer: hur miljöengagerade de är, vad de kan tänka sig för kostnader, hur mycket merarbete de är beredda på och så vidare. När det gäller uppvärmning finns det dessutom många komplexa faktorer som spelar in, som hur stort huset är, om det är gammalt eller nytt och hur det är isolerat, säger Annika.
De i särklass vanligaste frågorna till rådgivarna handlar just om uppvärmning och elavtal, och när det blir kallare på hösten blir dessa ämnen än mer aktuella.
Många frågor om elavtal
Typen av spörsmål styrs även av möjligheterna att få olika typer av bidrag och av ökande energipriser. Dyrare olja gör att många vill veta mer om alternativa uppvärmningssätt och en högre elräkning ger upphov till frågor om elavtal.
– Många hör också av sig för att de helt enkelt inte förstår sin elfaktura. Tidigare kanske de bara har tittat på sista raden, men när elen blir dyrare börjar de läsa den noggrannare. Det som gör att många tycker att räkningarna är komplicerade är att man betalar efter vad man tror att man kommer att förbruka – man gör en uppskattning och så regleras det efteråt – och på det sättet betalar man ju inga andra varor. Men år 2009 ska alla mätare läsas av minst en gång i månaden och då kommer elräkningarna förhoppningsvis att istället visa den faktiska förbrukningen, säger Mats, som har en stående rekommendation till de elkunder som fortfarande har tillsvidareavtal:
– Gör ett aktivt val – det blir alltid billigare! Även om man inte hittar den bästa lösningen direkt så är tillsvidareavtal alltid det sämsta alternativet. Många tror inte att det rör sig om så mycket pengar, men i själva verket kan det bli stor skillnad även för en liten lägenhet.
Frågorna till kommunens energirådgivare kan för övrigt emellanåt även påverkas av vissa storhelger:
– När det närmar sig jul får vi väldigt specifika frågor om hur mycket energi lamporna i elljusstaken förbrukar, avslöjar Annika.
ULF BENKEL

600 terawattimmar är den totala årliga energiförbrukningen i Sverige. I den siffran ingår all energi som används av industrier, i bostäder och lokaler och till transporter.
Hushållselen, alltså den el som används till annat än uppvärmning, har nästan dubblerats sedan 1970. Då använde ett småhus 3.800 kilowattimmar, i dag är den siffran 6.200.
Dock har oljans andel som energikälla minskat rejält under samma period – från 77 procent 1970 till omkring 30 procent i dag.
En förklaring till den ökande energiförbrukningen är givetvis utvecklingen med allt fler elektriska prylar som datorer och mobiltelefoner.