– I vanliga fall har vi väldigt svårt att rekrytera familjehem, så det här enorma engagemanget som uppstått nu är något helt annat än vad vi är vana vid, säger Kerstin Almgren, enhetschef på Familjehemsenheten Majorna-Linné.
Där har man nu minst sagt bråda dagar, dels för att ordna fram boenden åt det ökande antalet ensamkommande barn som flytt sina hemländer, men nu också glädjande nog med att svara alla som har hört av sig och vill hjälpa till.
– Vi märkte ett ökande intresse redan under sommaren och i samband med att vi annonserade i tidningar och i kollektivtrafiken, och sedan dess har ju den mediala uppmärksamheten om vad som händer i och utanför Europa ökat väldigt mycket, säger Kerstin Almgren.
– Nu verkar det vara många som uppfattat krissituationen och börjat tänka efter och kommit fram till att de nog både kan och vill bidra, fortsätter hon.
Först jour- sedan familjehem
De ensamkommande barnen har ofta flytt under dramatiska och livsfarliga omständigheter från konflikterna i framförallt Syrien, Somalia, Afghanistan och Eritrea. På senare tid har barn i de yngre tonåren och därunder ökat markant. Tidigare var ”bara” cirka 30 procent av barnen under 15 år, medan de nu ökat i andel till hälften, samtidigt som det totala antalet också har ökat betydligt.
Skillnaden får stor betydelse för den mottagande verksamheten, då barn över 15 år tillfälligtvis kan placeras på kollektiva asylboenden, medan de under 15 år bör bo i ett jour- eller familjehem.
– Fram till förra veckan hade det kommit 658 ensamma barn till Göteborg i år, varav 331 hade någon form av anknytning till släktingar någonstans i staden. De övriga placeras i kollektiva asylboenden, eller så måste vi snabbt hitta någon form av jourhem, i väntan på ett mer stadigvarande boende i ett familjehem, säger Kerstin Almgren.
Det är nämligen så processen ser ut: i väntan på att utredningen av lämpligheten hos de som anmält intresse blir klar, blir barnen och ungdomarna jourplacerade i max fyra månader. Samtidigt tar utredandet av de tänkta familjehemmens lämplighet i regel ett halvår upp till ett år.
– För jourhemmen gör vi en snabb men väldigt gedigen insats med utredningar och hembesök för att säkerställa att det är ett välfungerande hem som barnet kommer till. De familjer som vill bli ett mer permanent familjehem får gå igenom ytterligare noggranna förberedelser och utbildningar för att säkerställa att de är väl införstådda med förberedda på vilket åtagande man gör, och för att vi bättre ska kunna matcha de enskilda barnens behov med lämpliga familjehem, säger Kerstin Almgren.
Stort bortfall på vägen
I grova drag brukar knappt en tredjedel av de familjer som anmäler intresse gå vidare i processen efter de första kontakterna, besöken och intervjuerna.
– Ibland är det familjerna själva som drar sig ur efter att ha blivit mer informerade, ibland är det vi som säger nej efter att ha kollat i brottsregister eller av andra skäl. Förra året gick vi vidare med runt tio familjer i månaden, men innan processen var klar hade det i regel fallit ifrån ytterligare några.
Att man nu alltså har fått in 133 nya intresseanmälningar bara över ett veckoslut ökar naturligtvis chanserna radikalt att få fram fler familjehem. Samtidigt innebär det en snabbt påkommen ökad arbetsbelastning på en redan hårt ansträngd verksamhet, där Familjehem Göteborg har fem enheter i Majorna-Linné, Västra Göteborg, Östra Göteborg, Angered och Hisingen.
– Vi har inte resurser för sådana här plötsliga toppar men kavlar upp ärmarna och samarbetar med alla instanser vi kan, samtidigt som vi hoppas på tillskott på resurser för att möta det ökade behovet och ta tillvara på de möjligheter som nu öppnat sig. Vi har absolut ambitionen att höra av oss till alla som visat intresse så snart som möjligt och informera om hur vi går vidare, säger Kerstin Almgren.