Varje år kommer omkring 2.400 flyktingbarn ensamma till Sverige. En del av dem har bekanta eller släktingar som de bor hos, andra hänvisas till någon form av gruppboende. I Göteborg bor omkring 50 asylsökande flyktingbarn och 110 med uppehållstillstånd hos bekanta eller släktingar.
Något gruppboende för ensamkommande flyktingbarn har tidigare inte funnits i Göteborg.
– Behovet av den typen av boende har ökat. Nu har Göteborgs stad skrivit ett avtal med Migrationsverket som omfattar 16 platser för ungdomar mellan 15 och 18 år, säger Louise Parbring, enhetschef för Boendet Londongatan.
I första hand ska ungdomarna bo på Londongatan under den tid som deras asylansökan behandlas. De som får permanent uppehållstillstånd får sedan bo kvar tills de fyllt 21 år.
Viktigt att gå i skolan
Asylsökande har rätt att gå i skolan och det är också en prioriterad aktivitet för ungdomarna i det nya boendet. Enligt planerna ska de som är femton år börja i förberedelseklass på Bräckeskolan medan de äldre får gångavstånd till Lindholmens studieförberedande centrum.
– Att börja skolan så snart som möjligt är viktigt, inte minst för att livet ska normaliseras. Överhuvudtaget underlättar det dagliga rutiner. Särskilt under asylsökningsprocessen när ungdomarna inte vet någonting om vad som händer i framtiden, säger Louise Parbring.
De allra flesta barn och ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare flyr från Somalia eller Afghanistan. 80 procent är pojkar.
2010 fick 66 procent av gruppen ensamkommande flyktingbarn permanent uppehållstillstånd. Resten fick avslag i första instansen.
– De flesta överklagar beslutet. Formellt har de en god man som hjälper dem. Att få avslag på sin asylansökan är en oviss situation där ungdomarna behöver boendepersonalens stöd, säger Louise Parbring.
Personalen vald med omsorg
Hon räknar med att Londongatans 16 platser fylls de närmsta två veckorna. Boendet är bemannat dygnet runt och man har lagt ned stor omsorg vid rekryteringen. Samtliga tolv personer som ingår i personalgruppen har högskoleutbildning och mer än hälften mångkulturell bakgrund.
– Tre av dem är iranier, så de pratar samma språk som de afghanska ungdomarna. Och det finns också en person med somaliskt ursprung. Det underlättar kommunikationen med ungdomarna, säger Louise Parbring.
Flera av de anställda har egen erfarenhet av att komma till Sverige som flyktingbarn utan vårdnadshavare.
– De kan fungera som förebilder för ungdomarna, vara levande bevis på att det går att klara sig. Överhuvudtaget är unga flyktingar en grupp som det brukar gå väldigt bra för. De vill mycket och välkomnas in i det svenska systemet. Boendet Londongatan har redan fått ett gott mottagande i skolor och bland grannar, säger Louise Parbring.