Etableringsenheten tar emot kvotflyktingar på Landvetter

– De människor vi möter har ingen aning om var de ska ta vägen eller om det ens kommer vara någon som möter dem och alla är väldigt nervösa. Därför betyder det väldigt mycket att vi står där med ett leende och en skylt med deras namn, säger socialsekreterare Hanna Holmqvist, som är en av dem som möter kvotflyktingar på Landvetter.

Kvotflyktingar är flyktingar med särskilda behov som valts ut av FN:s flyktingorgan UNHCR och därför har uppehållstillstånd redan när de anländer. De flygs direkt till Sverige, ofta efter lång tid i flyktingläger. De flesta som kommer till Göteborg är barnfamiljer där ett av barnen är svårt sjukt och familjerna har sällan någon tidigare koppling till landet, utan allt är helt nytt.

– När barnen har fått sitt gosedjur går de runt och kramar det och det blir genast en trygg punkt. Det kan låta som en liten grej, men det är starten på deras relation till Sverige och det betyder väldigt mycket, berättar Hanna Holmqvist.

Barnbok blir första mötet med svenska språket
Under ett av de första besöken på etableringsenheten får barnen numera också en bok, som en del av Jämlik stads demokratisatsning Staden där vi läser för våra barn. Där det är möjligt får barnen samma bok på både sitt hemspråk och på svenska.

– Språket är prio för alla som kommer hit. Ofta frågar de redan på flygplatsen: ”när får vi lära oss svenska?”. För de lite äldre barnen som redan kan läsa blir det därför ett sätt att börja lite på egen hand, i synnerhet när de kan jämföra texterna i boken, säger Hanna Holmqvist.

Lagen ändrades 2016
På Landvetter möts familjerna i görligaste mån av de personer de sedan kommer ha kontakt med inom etableringsenheten, som ytterligare ett sätt att skapa trygghet. Det innebär en socialsekreterare och en så kallad kvotvägledare, vilken hjälper familjerna med praktiska bestyr i vardagen, som att till exempel följa med första gången till förskolan eller ha kontakt med vården.

De första kvotflyktingarna kom till Göteborg efter en lagändring 2016. Att barnfamiljerna sedan dess mötts på flygplatsen av gosedjur till barnen är mest en lycklig slump. När besöksrummen på enheten skulle göras mer barnvänliga kom frågan upp om det inte också fanns något sätt att göra det första mötet med Sverige litet lättare.

Andra barn har skänkt gosedjuren
En ny medarbetare hade tidigare jobbat i ett sammanhang där allmänheten lämnar in kläder och leksaker till barnen. Men just gosedjuren gick inte åt, utan det fanns mängder över. Så etableringsenheten fick lov att använda en del.

– Det innebär att det i grunden är andra barn som har skänkt gosedjuren till de nyanlända barnen. Det tycker jag är extra fint eftersom det är många som berättar efteråt hur oerhört mycket det här har betytt. Många av de här barnen har upplevt stora trauman och elände och att få ett gosedjur signalerar att här är det tryggt, säger Annika Bellming, utvecklingsledare på etableringsenheten.