Floder av böcker, författarbesök i skolorna och massor av muntligt berättande. Metoderna för att höja läs- och skrivkunskaperna hos invandrarbarn i Göteborg har varit många på senare år, genom regeringens storstadssatsning.
Tar fasta på kunskaper, inte brister
En av metoderna kallas språkutvecklingsanalys och bygger på vad barnen kan – inte på deras brister.
-Genom att skriva ner eller spela in på band vad barnen säger och sedan göra en analys, får man slutsatser som ligger till grund för arbetet med barnen, berättar Kristina Rönneke, processledare för språk och skola i Bergsjön.
-Här inriktar man sig på barnens kunskaper, inte deras brister. Poängen är att man då fokuserar mycket mindre på glosor och grammatik. Språkinlärning blir en process som lärare och förskolepedagoger kan följa och se vilken utveckling som skett, för att sedan bygga vidare.
Idag har större delen av förskolepersonalen i Bergsjön, samt vissa lärare i grundskolan, fått utbildning i språkutvecklingsanalys.
Listiga Räven permanentas
-Det är viktigt att så många som möjligt behärskar detta. De måste kunna mycket om hur språket är uppbyggt i sin helhet, till exempel ordklasser och tempus, för att kunna föra tillbaka slutsatserna i verksamheten, säger Kristina Rönneke, som på torsdagen föreläser för ett 15-tal forskare från olika länder i Europa.
Forskarna deltar i EU-projektet Coala om språk och interkulturell kompetens för pedagoger i förskolan.
I de externa utvärderingarna av storstadssatsningen har just språk och skola bedömts som det kanske mest lyckade området. Utvärderarna vill att flera skolprojekt, till exempel Listiga Räven, ska permanentas. Och så blir det i Bergsjön.
-Listiga Räven är ett läs- och skrivprojekt i förskola, låg- och mellanstadiet. Barnen har fått ägna sig åt mycket muntligt berättande, men framför allt har vi försökt skapa läslust genom skönlitteratur. Vi har köpt in jättemycket litteratur som barnen, och även föräldrrna, har kunnat låna.
”Fler stadsdelar behöver stöd”
-Förskollärarna har fått stimulans genom författarbesök och studiebesök, de har fått utveckla sitt eget kunnande om barn och litteratur, för att sen gå tillbaka och jobba mycket målmedvetet med böckerna, säger Kristina Rönneke.
Hon tycker att det är viktigt att se framåt, nu när storstadssatsningens anslag snart tar slut.
– Detta får inte vara något som kom för att stanna i några år och sedan försvinner, det måste pågå hela tiden. Långsiktighet är kanske viktigast av allt om vi ska kunna hjälpa flerspråkiga barn att inte hamna mer utanför än de redan är.
– Och långsiktighet var faktiskt ett av kraven från regeringen för att vi skulle få alla de här miljonerna.
Storstadssatsningen har omfattat Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Norra Biskopsgården. Kristina Rönneke påminner om att det finns andra stadsdelar som har lika stora behov.
– Frölunda, Tynnered, Högsbo, Backa och fler områden är i behov av stöd och uppbackning, men har inte fått ett korvöre. Jag hoppas att detta bara är början på ett omfattande arbete som inte ska ta slut, säger Kristina Rönneke.