2019-02-07 | 2 min läsning

Fallna och nedtagna träd en biologisk resurs

Många av de träd som faller eller tas ner i Göteborgs Stad får en ny uppgift. Vissa blir livsmiljöer för djur, växter och svampar – så kallade biodepåer. Andra återanvänds och blir bänkar, vindskydd eller uteklassrum. 

2011 kom nya råd och riktlinjer för hantering av grova träd i Göteborgs Stad. I stället för att köras till flisning och användas som biobränsle används träden som en biologisk resurs.

– Runt om i staden har vi så kallade biodepåer – där större mängder träd läggs. Det är ont om grova träd i landskapet i stort och många arter har svårt att hitta dem. Nu gör träden nytta för djur – som till exempel vedlevande skalbaggar – svampar och växter. Vissa biodepåer kan också bli vinterbostad för ormar, grodor och mindre däggdjur, säger Camilla Finsberg, biolog på naturenheten på avdelning förvaltning planering vid park- och naturförvaltningen.

Träd som faller i skogsmark får i regel ligga kvar, om de inte hamnar över en stig eller liknande. Andra nedtagna träd placeras ut här och där i skog- och parkområden. Ofta kan du se dem med en skylt som berättar om liv i död ved.

– Vi på park- och natur följer upp vad som sker i våra biodepåer, och vi har sett att de, precis som det är tänkt, verkligen gör nytta som en biologisk resurs, säger Camilla Finsberg.

Används på plats
Nu under början av året börjar dessutom en ny satsning på att ta tillvara nedtagna träd. Park- och naturförvaltningen har nyligen köpt in ett mobilt bandsågverk. Johan Svensson, arbetsledare på avdelning arbetsmarknad, park- och naturförvaltningen berättar:

– Med bandsågverket kan vi fälla trädet på platsen, såga upp det på platsen och bygga till exempel ett vindskydd på plats. Det blir minimal miljöpåverkan och det är billigt. Det skapar även jobb. Många i våra arbetslag är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och har en så kallad OSA-anställning.

Öppna för förslag
Målsättningen är att göra både bänkar, uteklassrum, skyltar med mera i snickeriet vid park- och naturförvaltningens arbetsmarknadsavdelning i Björkedalen.

– Vi är egentligen öppna för alla förslag. Vi vill göra det som medborgarna tycker är viktigt. Jag tycker absolut att man ska maila Göteborgs Stads kontaktcenter om man som medborgare har några förslag, säger Johan Svensson och berättar att det finns en bred kompetens i arbetslagen.

– Snickare, skogshuggare, svetsare bland annat. Med den kunskapen ska vi naturligtvis kunna bygga allt från bänkar till bryggor. Planen är också att vi ska kunna bidra med extra virke till skolornas slöjdsalar.

Mindre grenar blir fjärrvärme
Nedtagna träd kan vara så kallade riskträd – alltså sådana träd som riskerar falla. Men även träd som behöver tas ner för att staden växer, till exempel i samband med bygget av Västlänken.

Till grova träd räknas träd som är över 50 centimeter i diameter. Mindre grenar och ris körs till någon av stadens förbränningsanläggningar där de till exempel blir till fjärrvärme.



Prenumerera så du inte missar något nytt!