Fattiga EU-medborgare berättar i ny rapport
Rapport:
Om situationen för EU-medborgare som vistas i Göteborg
− Även om de får lite pengar här, så säger de att det är bättre än noll i hemlandet. Där har de flesta ingen inkomst alls. I vissa fall är barnbidraget deras enda kontinuerliga inkomst, säger Teresa Woodall, utvecklingsledare och samordnare för stadens arbete med EU-medborgare.
83 EU-medborgare som tillfälligt vistas i Göteborg har intervjuats om hur de själva uppfattar sin situation, hur väl de känner till de hjälpinsatser som finns och vad de tycker om dem. De har även fått berätta om hur de ser på framtiden och vad de helst skulle vilja ha hjälp med.
Många utan utbildning
Nästan alla intervjuade kommer från Rumänien. Gemensamt för dem är att de lever i social- och ekonomisk utsatthet, både här och i hemlandet. De flesta saknar arbetslivserfarenhet, försörjer sig genom att tigga eller sälja gatutidningar och har låg utbildning eller ingen alls.
− Särskilt kvinnorna saknar utbildning och många kan varken läsa eller skriva, vilket gör deras utsatthet ännu större, säger Teresa Woodall.
Var tredje uppger att de valt att åka till just Sverige för att de hört positiva saker om landet från andra som varit här. De flesta lämnar barnen hos någon släkting, några få har med dem hit.
− De som har barnen med sig har i stor utsträckning hittat till Räddningsmissionens öppna förskola för barn till EU-medborgare, säger Teresa Woodall.
God kännedom om hjälpinsatser
Rapporten visar att det stora antalet har god kännedom om de verksamheter som staden driver tillsammans med den idéburna sektorn. Överlag är de också ganska nöjda med det som görs.
− Men det finns alltid saker som kan bli bättre, särskilt i det praktiska. Många besöker dagcentralen Famnen för att duscha och tvätta kläder – och här vill man ha andra öppettider. Önskemålen handlar också om sådant som att familjer vill kunna sova tillsammans där det erbjuds nattplatser, säger Teresa Woodall.
Saknar framtidsplaner
När de intervjuade berättar om hur ser på framtiden framkommer att de flesta lever rätt planlöst.
− De ser inte så mycket framåt, utan lever ganska kortsiktigt. Några av dem kan inte se att de har någon framtid alls, de saknar helt framtidshopp, vilket visar på det hårda liv de lever både här och hemma, säger Teresa Woodall.
Rapporten ska nu användas som underlag för det fortsatta arbetet med att hjälpa gruppen.
− Vi har fått en bättre bild av vad vi behöver fokusera på och hur vi kan bemöta deras behov tillsammans med de verksamheter som vi samarbetar med, säger Teresa Woodall.