Återbruk var temat när förskolan på Friedländers gata byggdes. Det som återbrukats är bland annat betonggrunden, stålstommen, yttertaket i plåt, innertakplattor, fönster, dörrar samt inredning. Foto: Hannah Björk

2026-02-02 | 3 min läsning

Film summerar nära tio års innovationsarbete för klimatet

För snart tio år sedan beslutade dåvarande lokalnämnden att Göteborgs Stad ska bygga mer cirkulärt och klimatsmart. Satsningen kom att kallas Hoppet och har blivit en viktig språngbräda för att testa nya material och metoder.

Innovationsprogrammet Hoppet har hittills resulterat i ett 50-tal bygg- och renoveringsprojekt som i olika stor utsträckning minskar klimatpåverkan på olika sätt: Bland annat genom att bygga mer i trä, använda klimatförbättrad betong, öka återbruk och sätta ett maxtak på koldioxidutsläpp per kvadratmeter byggd yta.

Foto: Carl Edholm

Hoppet drivs av stadsfastighetsförvaltningen, som är den förvaltning i Göteborgs Stad som förvaltar och bygger förskolor, skolor och boenden. Hundratusentals göteborgare jobbar, bor eller undervisas i lokaler som förvaltningen ansvarar för.

– Hoppet har gett ringar på vattnet både inom staden och i branschen, vilket är otroligt roligt att se. Det är en resa förvaltningen gjort tillsammans, med många aktörer involverade, säger Josefine Wikholm som är tillförordnad innovationsledare för stadsfastighetsförvaltningens klimatarbete.

”Vi har kommit en bra bit med arbetet att minska utsläppen från byggnaden. Men för att vi ska nå målet om nära noll utsläpp till 2030 för hela byggprojektet, måste vi även minska klimatavtrycket från mark- och anläggningsarbeten och förändrad markanvändning”

Josefine Wikholm

Josefine Wikholm, tillförordnad innovationsledare för klimatarbetet på stadsfastighetsförvaltningen.

Hoppet började med förskolan på Backa kyrkogata, där projektet arbetade utefter de fem strategierna; utesluta och minimera, återbruk och återvinning, biobaserade material, val utifrån ett livscykelperspektiv och fossilfri byggarbetsplats.

Se filmen om Hoppet här:

I fortsättningen på förskolan på Friedländers gata, lades större fokus på återbruk – bland annat genom att bevara och bygga på byggnadens betonggrund, och återanvända stålstommen som pergola på förskolegården.

Stadsfastighetsförvaltningen har också öppnat en återbruksplats i Stora Holm så byggmaterial och utrustning kan återanvändas i större skala.

Lekplatsutrustning kan rustas upp och återanvändas tack vare mellanlagringen på Stora Holm. Foto: Carl Edholm

Innovationsprogrammet Hoppet är ett led i att skapa förutsättningar för att nå Göteborgs Stads mål om nära noll klimatpåverkan i byggen till 2030. 

– Vi har kommit en bra bit med arbetet att minska utsläppen från byggnaden. Men för att vi ska nå målet om nära noll utsläpp till 2030 för hela byggprojektet, måste vi även minska klimatavtrycket från mark- och anläggningsarbeten och förändrad markanvändning, säger Josefine Wikholm.

Kantsten och annat material kan nu tillfälligt lagras i nya återbruksplatsen på Stora Holm i väntan på projekt där det kan återbrukas. Foto: Carl Edholm

– Det mest effektiva sättet att nå både klimat- och ekonomimål är att i så hög grad som möjligt bevara och utveckla de byggnader vi redan har, bevara träd och att skala upp återbruket.

Förskolan på Backa kyrkogata var det första storskaliga Hoppet-projektet där innovativa metoder och material sänkte de klimatpåverkande utsläppen med omkring 60 procent. Foto: Carl Edholm




Prenumerera så du inte missar något nytt!