Fler elever får godkänt visar uppföljningsrapport

Babyboomen håller i sig och de små göteborgarna fortsätter att bli fler. Det ställer stora krav på framtidens barnomsorg och skola. I årets femte uppföljningsrapport gör stadskansliet en särskild genomgång av kommunens så kallade prioriterade mål på utbildningsområdet.

900 nya förskoleplatser

Bland de positiva utvecklingstendenser som lyfts fram märks en ökning av antalet förskoleplatser med ungefär 900 platser under 2006. Ändå är det bara 9 av 21 stadsdelar som tror att de kommer att klara efterfrågan.

– En bidragande orsak är att den tid som arbetssökandes barn har rätt att vara i förskolan har utökats från 15 till 25 timmar. Det slår olika i olika stadsdelar, säger Lill Backlund, planeringsledare på stadskansliets enhet för välfärd och utbildning.

Flickor har bättre betyg

Betygsutvecklingen går överlag i rätt riktning. Andelen behöriga till gymnasiet har ökat. Tre av fyra elever klarade grundskolans krav i samtliga ämnen.

– Vi har även gjort en fördjupad studie av hur elevernas resultat påverkas av etnicitet, kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund och sysselsättningsgrad. Slutsatsen är att det är kön och socioekonomiska faktorer som slår igenom, inte etnicitet. Flickor har bättre betyg oavsett migrationsbakgrund, säger Lill Backlund.

De Göteborgselever med utländsk härkomst som kommit till Sverige efter skolstart visar dock ett betydligt sämre studieresultat än riksgenomsnittet för samma grupp.

– Troligen har det med en storstadsproblematik att göra, säger Lill Backlund.

Minskat intresse för högskolan

Några andra slutsatser på utbildningsområdet är:

• Förskolan och skolans personaltäthet har ökat, även om förskolan tycker att det är fortsatt svårt att hitta behörig personal.
• Allt färre söker familjedaghem.
• Intresset för högskoleutbildning har stagnerat.
• Alternativ sysselsättning och ett samlat grepp saknas för ungdomar utanför gymnasieskolan.

”Kvantifierade mål saknas”

Även kommunens energi- och miljömål tas upp i uppföljningsrapporten. Här konstateras att kommunens nämnder och styrelser har svårt att bryta ner och konkretisera målen i den egna verksamheten. Därför är bilden något oklar och svår att redovisa.

– Kvantifierade mål saknas på många ställen, trots att här finns en besparingspotential, säger Lena Johansson, planeringsledare på stadskansliets infrastrukturgrupp.

Goda exempel finns dock, och Lena Johansson lyfter fram Göteborgs hamn som ett sådant.

– De jobbar aktivt med konkreta mål och har sparat drygt åtta procent av sina fastigheters elförbrukning. Även idrott- och föreningsförvaltningen arbetar systematiskt med elbesparingar och har nått goda resultat för idrottsanläggningarna.

Fortsatt god ekonomi

Av rapporten framgår också att staden har en fortsatt god ekonomi. Det förväntade överskottet skrivs upp ytterligare, från 800 miljoner kronor vid den förra rapporten till 900 miljoner.