Fler göteborgare nöjda med demokratin visar SOM-undersökning

SOM-institutet på Göteborgs universitet har i samverkan med Göteborgs Stad undersökt göteborgarnas inställning till demokrati, förtroende och politisk delaktighet.

Förtroendet för politikerna i Göteborg har ökat med fyra procentenheter och för hur Göteborgs Stad sköter sina verksamheter med sex procentenheter, sedan förra mätningen.

Undersökning för sjätte året i rad

– Under många år har indikatorer på den göteborgska lokaldemokratins allmäntillstånd vittnat om problem för staden. Att vi nu ser en viss ökning i förtroende är därför intressant, och något som vi behöver följa upp i framtida mätningar, säger Björn Rönnestrand, filosofie doktor i statsvetenskap och forskare på SOM-institutet.

Undersökningen genomförs för sjätte året i rad och för första gången svarar fler än hälften, 54 procent, att de har mycket eller ganska stort förtroende för hur Göteborgs Stad sköter sina verksamheter.

– Det är positivt att vi ser en fortsatt ökning av förtroendet för hur vi bedriver verksamheterna. När vi visar att vi kan leverera på våra uppdrag och bemöta dem vi är till för så att de känner sig hörda så ökar tilliten till oss som demokratisk institution, säger Åsa Aguayo Åkesson, utvecklingsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.

Fler nöjda med lokal demokrati

När det gäller hur nöjd man är med demokratin i Göteborg som helhet har den ökat, från 57 procent när mätningarna startade 2016, till nuvarande 65 procent. Unga personer är nöjda i högre utsträckning än äldre, kvinnor fortsatt något mer nöjda än männen och personer som är mycket politiskt intresserade tenderar att vara mindre nöjda med lokal demokrati än de med lägre intresse för politik.

Hela 70 procent av göteborgarna tycker att demokratin fungerar bra i sitt lokala stadsområde. Tendensen är att invånarna i Göteborg är mer nöjda med hur demokratin fungerar ju närmare och mer lokalt den sker.

Upplevd möjlighet att påverka i utsatta områden

Undersökningen belyser hur invånarna upplever sina möjligheter att påverka politiska beslut i Göteborgs Stad. Trenden från tidigare år kvarstår; det är fortfarande fler som upplever att möjligheterna att påverka politiska beslut är dåliga än de som svarar att möjligheterna är goda.

Nytt för 2021 års mätning är att det går att utläsa hur boende i Göteborgs, enligt polisens definition, utsatta områden har svarat. I de särskilt utsatta områdena upplever 27 procent möjligheten som god att påverka politiska beslut i Göteborgs Stad, vilket är en större andel än i hela Göteborg (21 procent).

– Att fler i utsatta områden upplever att de kan påverka kan vara ett resultat av att politiker och offentlig verksamhet som polis, fritidsverksamhet med flera har satsat extra på dessa områden i Göteborg de senaste åren, säger Åsa Aguayo Åkesson.

Otrygghet men samhörighet i utsatta områden

I undersökningen framgår det att de allra flesta göteborgare, 77 procent, känner sig trygga i sitt bostadsområde. Andelen är stabil sedan förra mätningen. I de områden som inte definieras som utsatta av polisen, har invånarna svarat att 80 procent känner sig trygga medan endast hälften av dem som bor i särskilt utsatta områden känner sig trygga i sitt bostadsområde.

Som svar på frågan om man känner samhörighet mellan de boende som bor i samma bostadsområde är det däremot mycket liten skillnad mellan de som bor i ett särskilt utsatt område och övriga områden i Göteborg; 39 procent respektive 42 procent känner samhörighet med sina grannar.